Vasas Vassa Brudar

Ja, visst är det ett slående namn vi går under, vi galningar som, faktiskt via Helena i många fall (ja, hon som gick bort alldeles för tidigt i höstas), blivit uppmuntrade att åka Tjejvasan?! Idag öppnade 200 meter längdspår uppe i Dammekärr och jag blev visst första man (kvinna) ut! Såg att någon från snöteamet stod och fotade under mitt första varv, där jag hade full sjå att hålla armar och ben i styr. Finns risk för att jag hamnar på fler hemsidor framöver - jag ska gärna bjuda på en länk och ett gott skratt... :)

Blev i alla fall 30 varv på det dryga 200 meters långa spåret, så nu är de första 6+ km tillryggalagda. Planen är att kämpa vidare imorgon och sedan får väl skidåkningen helt enkelt ersätta de dagliga promenaderna framöver, så länge snön behagar stanna. Den som vill får gärna göra mig sällskap i spåret.

En riktigt härlig jul till er alla

Vill bara passa på att önska alla nära och kära en riktigt härlig jul. Har precis gjort kola med barnen, en hårdare och en mer tuggvänlig version (läses en mindre och en mer lyckad sats!) och känner mig alldeles skönt avslappnad. Har nog inte alla klappar klara egentligen, men jag tror helt enkelt att jag bara bestämmer mig för att det får räcka som det är, trots orättvis fördelning i antal. Nu vill jag bara njuta av julmys och vi är bara timmar bort från en härlig julträff bland goda vänner ikväll. Skinkmacka och julgröt ryktas det om - MUMS! Må väl och ta det lugnt - det blir jul även utan alla måsten.

Mama Mia, i famnen på en italiano!

Döm av min förvåning när jag hittade dessa bilder på italienska hotellets hemsida (där vi bott ett par av gångerna vi varit i Italien och åkt skidor)... http://web.me.com/fbazzana/Hotel/Winter.html#4 samt http://web.me.com/fbazzana/Hotel/Winter.html#3! På andra bilden ser ni Sanna och David längst fram (David med gipsat ben, men det syns knappast under overallen! Undrar hur många fler hemsidor man figurererar på, som man inte har en aning om?! :) Tror minsann att de får bjuda på gratis Chianti hela veckan när vi åker tillbaka till påsk 2010! Någon typ av royalty borde man väl kunna utkräva, tycker man... Fniss! (Fanta till barnen, för all del)

Livstecken

Tänkte att det kunde vara på tiden med ett livstecken efter allt för mycket jobb och bråda dagar. Nu känns det dock som om jag är i fas (yippie!) och har börjat leva igen. Morgonpromenaderna är återinförda och regelbundenheten passar mig bra mycket bättre än de panikpromenader jag emellanåt pressade in när det helt enkelt blivit alltför många timmar framför datorn.

Lagom till första advent-helgen hade vi ju äntligen planerat in kalas för Sanna (ja, tiden har gått fort sedan slutet av juli...) Körde på tomte-tema och det blev både pepparkaksbak (och senare dekoration), julgodistillverkning och hyacintarrangemang under kvällen. Naturligtvis även julmusik, glögg, ris a la Malta och skumtomtar! Det var så hellyckat. Alla barnen var helt betagna av allt pyssel och vi hade verkligen en underbar kväll. I lusthuset... Ja, det blev klart (nästan, invändigt) för premiär dagen innan, så det var lika bra att springa in och ut med pepparkaksplåtarna! Nu är det en byggställning runt huset igen - plåtslagaren är där. Men fy 17 vad jag är trött på segfärdiga hantverkare... När det blir dags för projekt renovera badrum ska jag verkligen specificera ett och annat i förväg. Ännu tydligare än den här gången... Är så trött på människor som inte gör vad de ska. Suck! Plåtslagaren skulle ha kommit för 6 veckor sedan. Dök upp några få timmar förra veckan, 3 timmar idag och sa då att han kommer nästa vecka igen... Det är så att man blir helt j-a galen.

Igår sa vi adjö till simskolan - David checkade ut och var inte välkommen tillbaka nästa termin. Han har tagit alla märken man kan ta inomhus och stoltserade glatt med kilometermärket när han kom hem igår eftermiddag. Denna lilla kropp - 40 längder... Ja, ni som känner David vet ju att han inte gör något halvhjärtat, så varför inte simma en kilometer på en gång? Ja, vad ska man säga. Han är helt outstanding i allt han företar sig.

I söndags var det avslutning på fotbollen, nästa onsdag i brottningen och sedan blir det nog några lediga veckor (fast vi ska förstås åka till fjällen och åka skidor efter jul!). Vet dock inte hur det ser ut med skridskoskolan som han vill börja i på lördag... Just nu känns det dock alldeles perfekt med allt barnen vill hitta på - det skapar tid för mig och Martin att röra på oss också. Gick 6 km PowerWalk medan David spelade fotboll i söndags och imorgon tar vi en ny tur, dock på var sitt håll, när det är dags för brottning och friidrott. Martin har fått värsta dillet på träning och träffar till och med sina kunder för jogging i Skatås på lunchrasten. Men det är härligt med all denna rörelse - man får så otroligt mycket extra energi, trots mörker och regnrusk. Och när man väl gett sig ut, spelar faktiskt inte regnet någon roll. Nu ska jag cykla och hämta David i skolan - en ny kompis från en parallellklass ska komma hit och leka. Ska bli spännande! Sedan kommer Sanna med kompis och ska dekorera pepparkakorna de bakade igår. Köttbullarna är också rullade, senapen kokad. Julgodis har vi gjort i flera omgångar och käkat upp, så nu får vi nog vänta någon vecka innan det blir mer av den varan. Men jag får nog fundera ut något annat att pyssla med ikväll - jag älskar julförberedelser!

Det enda jag inte gillar är julklappsinköp - jag hatar decemberstresset i affärerna, när folk tycks bli som tokiga. Som tur är har jag det mesta fixat sedan tidigare och vet vad jag vill komplettera med, så mer än 60 minuter i kaoset ska jag förhoppningsvis inte behöva tillbringa.

Ha en härlig vecka och ta det lugnt i julstressen!

Svininfluensa?! och överbelamrad med arbete

Förra veckan slog den till... influensan alltså. Vet inte om det var den STORA svin-versionen eller bara en allmän influensa, men ett är säkert: det var länge sedan jag var så sjuk. Tre dagar med drygt 39 graders feber gjorde att jag kände mig mer än ömklig. Barnen måste ha trott att jag höll på att stryka med - grät verkligen av smärta. Vaknade på tisdagen (även David) med skyhög feber och värsta hostan. Från att ha varit pigg och kry på måndagskvällen när jag tog en promenad med Maria, till att plötsligt vara helt utslagen. Har aldrig varit med om något liknande. Davids första dygn var kämpigt. Hade värsta feberkramperna på natten och han skrek som om hans sista stund var kommen. Jag hade så ont i huvudet, så att jag inte sov en blund på tre nätter. Jobben bara haglade in och det var bara att försöka ta sig samman och få lite gjort. Vet inte hur jag lyckades producera filer i den takt jag ändå lyckades upprätthålla... Var (och är) i alla fall helt slut över att inte ens få vara sjuk ifred. Min feber gav med sig på fredagseftermiddagen, men min hosta är fortfarande huggande elak och kommer över mig ett par gånger per dag. Kom inte ihåg om jag berättade om mitt numer konstaterade diskbråck? Jodå, det var just vad MR visade (samt modikförändringar och höjdreducerade diskar...) Hur som helst - det gör hyfsat ont när hostattackerna flyger på en. Om jag inte hinner krypa ihop så känns det typ som om hela ryggen ska gå rakt av. Sjukgymnastiken är i full gång och jag ligger och balanserar på min pilatesboll mest hela tiden (not!), men lite svårt att träna rygghelvetet när det gör så förbannat ont. Men vem har sagt att livet ska vara lätt att leva...

Jobbfronten har varit fortsatt kaotisk även denna vecka, vilket gör att dagarna passerar revy i ännu snabbare takt än normalt. Barnen blir alltför stora alltför snabbt och jag grämer mig för att jag inte hinner njuta ännu mer av varje ögonblick. Ibland tror jag inte att jag är gjord för att arbeta - jag skulle gladeligen bara pyssla och fixa här hemma, hitta på saker med barnen när de kommer hem från skolan och sedan kanske få lite tid över till mig själv. Hinner ju för 17 inte ens med en rask promenad som läget är nu. Lyckades leja bort en monsterfil tidigare idag (tack gode gud!), men som jag misstänker blir överjävlig att korrekturläsa när jag får den i retur. Har översatt en liknande text denna veckan, där jag lyckades imponera på ingenjören som hjälper mig med monsterfilen nu. Kände mig smickrad. Värsta experten på förnyelsebar energi håller man på att bli! Och dagvattenavrinning. Spännande saker...

Min man har väl mest sett ryggtavlan av mig de senaste veckorna, så jag kanske bör göra honom sällskap i sovrummet. Har jobbat ett par timmar efter kvällens middagsgäster gick hem. Imorgon bitti kommer mamma och pappa på frukost (om 7 timmar! Hjälp!), sedan blir det till att måla lusthuset invändigt en tredje gång, och på kvällen väntar nya middagsgäster. På söndag har David fotbollsträning och Martin har visst lovat att vi ska åka en sväng till Alingsås. Sedan är det måndag morgon igen. Nästa helg är det första advent. Skumt. Känns inte riktigt som om man är där mentalt ännu. Efter ännu en panikvecka (jag vet att det är 11 000 nya ord på gång in på måndag som ska färdigställas inom 4 arbetsdagar) lär känslan knappast vara annorlunda nästa helg, men förhoppningsvis kan lite ljusstakar och stjärnor i fönstren ändra på det.

Nu ska jag störtdyka ner i sängen. KRAM.

P.S. Måste rapportera om den jättelyckade scrap-träffen för två veckor sedan. (Herregud, det har redan gått två veckor!). Blev värsta layout-racet för min del och på kvällen när jag kom hem blev det även ett gäng julkort. Nu är alla julkort skrivna(!!!) och väntar bara på att postas. Det känns skönt. Hur jag lyckades med den bedriften vet jag egentligen inte. Det är väl som vanligt projektledaren Angelica som varit i farten och styrt upp livet...

Ingen tillfällig svacka...

...men överbelamrad med arbete. HJÄLP!

Bara en tanke...

...tänk att så många människor inte inser att delad glädje är dubbel glädje. Kan verkligen inte förstå hur människan kan låta missunnsamheten få fäste, att välja att inte glädjas när någon annan lyckas, når framgång eller kanske bara mår bra. Vad jag hatar denna svenska avundsjuka.

Får mig att tänka på Liten Tinglas underbara stämpel, Njut av varje ögonblick. Livet är för värdefullt för att inte ta tillvara på. Det är en tanke som blivit än mer påtaglig hemma hos oss sedan Helena dog, även om jag faktiskt tycker att vi alltid varit bra på att njuta.

Men för att kunna njuta av varje ögonblick måste du också kunna älska din nästa. Då funkar det inte att vara avundsjuk, komma med skitsnack eller fara med osanningar. Den enda tillvaro du förpestar är förmodligen dessutom endast din egen.

Försökte för ett tag sedan uppmuntra en av naturen missunnsam människa. Resultatet av detta blev en smått häpnadsväckande historia, så osannolik att den, när den berättas, känns uppdiktad. Har funderat på hur något positivt kunde resultera i ett känslomässigt kaos och har helt enkelt dragit slutsatsen, att när människan omger sig med alltför negativa tankar och ständigt känner avundsjuka inför allt och alla, blockeras allt vad positiv anda heter. Man har pratat så mycket skit, så att man har svårt att se positiva ord för just vad de är: positiva. Det är så tragiskt och än värre är att dessa människor uppfostrar barn i samma anda. Och så undrar man varför det inte är fred på jorden?!

Ja, vänner... vad ska man säga? Tack för att jag får glädjas med er och dela er sorg. Och tack för att ni glädjs med mig och tröstar mig när jag är ledsen. Låt inte andras tillkortakommanden förpesta er tillvaro.

Nu är det minsann strax jul igen...

Ja, det är väl inte så mycket mer än julmusiken som saknas för att känslan av att nu är det jul igen ska infinna sig. Har i dagarna 2 varit helt uppslukad av julkortsmakeri! Ja, kära vänner - ni läste faktiskt rätt. Inspirerat (fast först nog mest ångestladdat) läste jag på scrap-vännernas bloggar om att det börjat målas tomtar och tillverkas kort i mängder i Kungsbacka-trakten. Så igår, när jag verkligen inte alls hade lust att jobba, kom inspirationen mer eller mindre flygandes även till mig och så var jag fast. I värsta scrap-träff manér. Var nog igång i 8 timmar. Kanske mer... Nu är ju inte jag så rutinerad att jag göra 50 likadana kort (ja, det brukar bli i den storleksordningen för eget bruk...), utan jag får naturligtvis en massa olika idéer som jag sedan brottas med och försöker förverkliga. Oftast, hittills, med facit att jag själv är nöjd, men visst har det blivit några kort i högen för mindre lyckade försök. Det är konstigt. Idéerna i förverkligad form blir inte alltid så som man tänkt sig. Men ja borde snart vara halvvägs och det känns minst sagt ytterst tillfredsställande, inte minst med tanke på att det bara är mitten av oktober. Tror minsann att jag ska gå och köpa julklappar imorgon...

Nästan läskigt...

Är det bara jag som ser likheten?

Sanna och Piggolett (ponnyn som vi blivit medryttare på)

Sanna och Jaison

Jag funderar över om det finns något släktskap, eller om det bara är så att vi föredrar en viss typ av häst...

...kolla dessutom in ponnyn vi hade i Spanien, Pinocchio... (2006, Vår resedagbok, del 5) - han måste också vara en avlägsen släkting! Någon som vågar gissa på hur vår nästa ponny kommer att se ut?!

Tidsfördriv

Följer exemplet på Therese och Malins bloggar och ägnar mig åt en spännande (?!) lista. Håll till godo, den som har tid, lust och ork.

1. Hur gammal är du om fem år? 39 år
2.Vem var den sista du träffade? Snickar-Patrick
3. Hur lång är du? 1,72.
4.Vilken var den senaste film du sett? Ice Age 3
5. Vem ringde du senast? Mamma
6. Hur löd ditt senaste SMS och till vem? Kan jag räkna med att du dyker upp imorgon bitti?, till snickaren!
7. Vad är dagens planer? Jobba, fixa på huset, röja i trädgården (solen måste bara värma omgivningen lite först!)
8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Sms om det ska gå snabbt, men visst föredrar jag mänsklig kontakt!
9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda? De är gifta
10. När såg du senast din mamma? I morse.
Vilken ögonfärg har du? Blå
12. När vaknade du idag? Gick upp vid 05.30 och körde från Värnamo till Nödinge
13. Har du någon gång hittat en katt? Hittat och hittat, men åtminstone försökt mig göra av med!
14. Vilken är din favoritplats? Där solen skiner
15. Vilken plats föredrar du minst? Där det råder avundsjuka
16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Och en sådan fråga ska en sådan orolig själ som jag svara på?! Vem vet vilka galna idéer vi hunnit förverkliga inom den tidsperioden... Den som lever får se. Har fullt upp med nuet!
18. Vem fick dig att skratta senast? Pappa, fast jag skrattade nog mest åt honom
19. Är du för ung för att äga vinylskivor? Nej, tyvärr (?). Finns kanske i någon låda på vinden, om de inte gått vidare till bättre ändamål
20. Har du stationär eller bärbar dator? Fler av varje.
21. Sover du med eller utan kläder på dig? Trosor passar mig fint. Underställ när maken är för dålig på att elda.
22. Hur många kuddar har du i sängen? 4
23. Hur många landskap har du bott i? Småland och Västra Götaland (ev. Bohuslän - stora delar av Hisingen tillhör Bohuslän - är osäker på om Vågmästarplatsen hamnar innanför eller utanför Västra Götalands ramar)
24. Har du någon gång spytt på fyllan? Ja
25. Är du social? Om jag har lust.
26. Vilken är din favoritglass? Sandwich
27. Vad skulle du göra om du vann en miljon? Resa
28. Tycker du om kinamat? Nej, usch. Typ det enda jag inte gillar, förutom inälvsmat
29. Tycker du om kaffe? Nej
30. Vad dricker du till frukost? Grönt te
31. Sover du på någon särskild sida? Vet inte. Jag sover ju.
32. Kan du spela poker? Ja, hyggligt.
33. Tycker du om att mysa? Ja, fredagsmys är bäst på hela veckan!
34. Är du en beroendemänniska? Nja, snarare kontrollfreak!
35. Känner du någon med samma födelsedag som din? Ja, en tidigare kollega.
36. Vill du ha barn? Har två fantastiska kidz och jag har länge sagt att fabriken är stängd. Men vem vet...
37. Kan du några andra språk än svenska? Tyska, engelska, danska, lite spanska, franska, italienska och latin
38. Har du någonsin åkt ambulans? Ja, två eller tre gånger.
39. Föredrar du havet eller en pool? Havet, men nog finns det fina pooler som jag kan tänka mig att svalka mig i
40. Vad spenderar du helst pengar på? Resor - tycker jämt vi är på väg någonstans. MEn jag ser det mest som en investering
41. Äger du dyra smycken? Tja, det beror väl på vad man jämför med. Men åtminstone värdefulla för mig.
42. Har du någon gång testat narkotika? Nej och jag skulle aldrig få för mig att göra det heller.
43. Vad var det senaste du stoppade i munnen? En smörgås och ett glas mjölk - var hungrig när jag kört från Småland, men fick ett kräkanfall när jag kom hem. Tänkte att en rostad macka skulle funka efter det och än så är den kvar.
44. Vem är den roligaste människan du känner? Det beror nog på vilket humör jag själv är på.
45. Välj ett ärr på din kropp? Brännskadan sedan jag var liten.
46. Vad har du för ringsignal? Tråkig SonyEricsson
47. Har du kvar klädesplagg sen du var liten? Ja. Favoriten är ett grönt nattlinne som det står KRAMA MIG på.
48. Flirtar du mycket? Åtminstone inte så att jag tänker på det. Men jag är öppen och glad, så nog har det funnits gånger när någon (oförtjänt) känt sig smickrad (eller besvärad, vad vet jag?!!)
49. Vart togs din profilbild för din blogg? Har ingen
50. Kan du byta olja på bilen? Åtminstone fylla på...Men visst, om nöden kräver så är jag säker på att jag skulle hitta en lösning. Är ganska teknisk, faktiskt.
51. Har du fått fortkörningsböter? Nej, jag har haft tur - senast i förrgår...
52. Vilken var den senaste bok du läste? Oj... Vad kvinnor vill ha. En riktig semesterpocket!
53. Läser du dagstidningen? Ja, jag läser GP
54. Prenumererar du på någon veckotidning? Japp, GP
55. Dansar du i bilen? Sjunger och diggar mest.
56. Vilken radiostation lyssnade du på senast? Rix FM
57.Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Blommor - en komihåglapp, så att jag inte skulle glömma att ta med ett härligt fång blommor från Värnamo.
58. När var du i kyrkan senast? Den 25 september, på Helenas begravning.
59. Finns det någon som du beundrar? Människor som ser andra, ger en stödjande kram, känner empati och diskuterar ev. problem istället för att snacka skit. Ni förstår säkert vilken typ av människor jag inte beundrar.
60. Vilka personer utmanar du? De som känner sig manade!
♥ Kramar och trevlig helg - solen skiner ju!!! ♥

Ny vecka och ny energi

Vem jag ska tacka för den extra energi jag vaknade med i morse vet jag inte riktigt, men det känns i alla fall härligt att den äntligen infunnit sig. Det är dags att åka vidare i livet, behålla det där åkbandet kring handleden, enligt den liknelse som berättades om på Helenas underbart fina och ljusa begravning i fredags. En nära vän har hoppat av tåget, men vi som finns kvar ska baskemej se till att åka vidare i hejdundrande fart. Leva. Ha kul. Skratta. Älska. Några andra alternativ finns inte. Tog därför med barnen till Liseberg igår och tänkte, att nu jäkla ska här åkas. Och till skillnad från vårt besök i somras hade inte hela Sverige haft samma tanke, så nog fick vi åka! Ingen kö till Kanonen, Balder, Uppswinget, Höjdskräcken, Uppskjutet... Sanna åkte allt som gick att åka, flera gånger, David var besviken över att längden saknades på det som kändes spännande och att Virvelvinden var nedkräkt och därmed avstängd, men i nästan 7 timmar flög vi fram inne på Liseberg och hade en jättemysig dag. En stjärnvinst på Daim-hjulet gör att skafferiet är överfyllt - farligt!

Ska försöka få gjort så mycket som möjligt under de kommande dagarna, för att ge plats åt en smålandsresa lite senare i veckan. Väntar på att snickaren ska dyka upp (förhoppningsvis imorgon) och göra det sista arbetet på våra nyinsatta fönster och sedan också komma vidare med lusthuset. Ska presentera resultatet här på bloggen lite senare. Har de senaste veckorna försökt leva efter principen att göra allt man tänker göra på en gång, inte vänta med något. Det är ruggigt effektivt och trots att det började som en typ av tvångsgöra i en situation där jag inte fick något gjort utan att ha ett visst mönster, så tror jag att det är en princip jag ska försöka implentera för gott. Nästa steg blir att få alla andra i familjen att tänka på samma sätt, så kanske man slipper en massa "mellanstationer" för tvätt, räkningar, leksaker etc. etc.

Nu ska jag ta vid där jag slutade i går morse, men inspektion av våra nya fönster. Tillverkaren ("Bäst i test") har minsann inte skött sin kvalitetskontroll som sig borde och trodde kanske att det var en stackars obeslutsam kund som de skulle levereras till... Men icke. Jag lovar att rapportera om fortsättningen på denna historia.

Till en vän

Älskade Helena,
Att jorden är tom utan dig, känns öde, dyster och kall,
kan tyvärr inte ändra på det som hänt, det som alla fått oss på fall.
Om evigheten bjuder på värme, sprider kärlek, glädje och ljus,
är vi säkra på att du har det bra, där uppe i änglarnas hus.
För bland änglar vi åter ska mötas, få leva tillsammans i frid,
den dagen då vi andra, här på jorden levt klart våra liv.
Då ska vi åter skratta, ta vid där det nu tagit slut,
ja först då kan allting bli, precis som det var förut.

Det är dagen före begravningen. Känner mig helt tom. Ett stort eko inombords. Massor av tårar. Samma sak som dagen då dödsannonsen skulle in. Några dagar är värre än andra. Idag är det en sådan dag. När jag är ledsen skriver jag gärna. Massor av påbörjad skit, men kanske något intressant sidospår här och var, i byrålådan. Borde kanske kika på allt någon dag. När solen skiner. Eller i värmen framför brasan. En dag när jag är glad. Känns tungt när det ledsna inte går över. Trots vännernas styrkekramar. När man känner att man inte riktigt återvänder till sig själv och kan ge vännerna samma värme tillbaka. Jag hoppas att jag snart ska kunna ge er allt det, som ni nu ger mig. Det är värdefullt. Det hjälper mig igenom varje dag. Tack, om jag inte sagt det förut. Det är mörkt. Idag riktigt svart. Jag önskar av hela mitt hjärta, att jag aldrig ska behöva gå djupare än just nu. Vet inte hur, eller i uppriktighetens namn om, jag skulle klara det.

Scrap-terapi

I rent terapeutiskt syfte fick jag scrappat lite för 2 veckor sedan lite drygt. Blev några layouter, varav den ena med tema saftkalas. Hoppas få lite kraft och ork över till Lindome-träffen - bara längtar efter mina scrapvänner och all deras inspiration. Kan jag behöva.

Lite positiva vindar

Känns som om det äntligen blåser lite positiva vindar över Nödinge: David slog ut allt motstånd i löpgrenarna i helgens friidrottstävlingar och vann överlägset trots att han är 1 år yngre än sina motståndare. Vilken kille! Jag måste bara tillåtas att lyfta fram honom! Sanna har provridit en ponny, slående lik Jaison!!, på Rellsbo gård, några kilometer härifrån, och fann omedelbart tycke! Det kändes som en sten lättade från mitt hjärta - hon har verkligen varit anti-häst och anti-stall sedan Jaison fick avlivas. Fullt förståeligt naturligtvis, men samtidigt så skönt att se henne le på hästryggen igen. Innan vi rusar iväg och köper någon ny ponny ska vi försöka provida kors och tvärs och hit och dit, och på vägen dit känns det bra att kunna vara medryttare på en ponny, vars ägare verkade mer än överförtjust i Sanna. Finns ev. ytterligare 1-2 ponnysar där som Sanna kan få låna, så det känns riktigt bra att ha hittat en fungerande lösning på så kort tid. Glad man blir, så fort det blir lite medvind i seglen. Kände bara att jag ville dela med mig av min glädje, med tanke på alla deppigheter som präglat vår vardag den senaste tiden.

Har också äntligen tagit itu med min rygg och lyckades komma till både sjukgymnast, ortoped och röntgen i förra veckan. I eftermiddag väntar fortsatt behandling av min/a/ förmodade diskbuktning/ar/ (jag tänker inte tänka i termer av läckande diskbråck, trots att det var vad min sjukgymnast trodde) och till och med det känns positivt. Ska bli skönt med en rejäl knådning av baksidan, nålar i skinnet och att hänga upp och ned på sträckbänk! To be continued, antar jag...

I love you, ich liebe dich, Jaison du är bäst som häst

Att det gått mer än 2 år sedan jag och Sanna satt och diktade en hästtext till Elias feat. Frans Zlatan-låt i glädje över att ha blivit med Jaison är i sig helt ofattbart, att våran underbara ponny nu gått ur tiden än mer. Det blev tyvärr utgången efter onsdagens veterinärbesök. I torsdags morse avlivades han i sin lilla hage, säkert förvånad över alla äpplen, morötter och klöver han plötsligt fick mumsa på, efter att bara ha fått käka hö i vad som åtminstone för oss känns som en evighet. De senaste veckorna har varit så ofattbart sorgtyngda, så att jag så här i efterhand inte riktigt förstår hur man orkar uthärda. Mest tärande har det nog ändå varit att berätta för Sanna och David om vad som hänt. Att se deras smärta och orka finnas där för dem, när man egentligen knappt orkar med sin egna sorg, är verkligen en prövning. När vi fick ta bort Jaison i torsdags kunde jag inte hålla emot all sorg längre och även om man inte vill göra barnen ledsna genom att vara ledsen själv, så kändes det på något sätt oerhört skönt att få vara ledsna tillsammans. Och inte behöva vara annat än ledsen en hel dag. Det var 2 helvetesnätter för lilla Sanna, natten före och natten efter avlivningen. Jag trodde inte att det kunde finnas så mycket tårar. Men avlivningen var ändå, hur bisarrt det än kan låta, både fin och rofylld. Jag tittade inte på när han föll till marken, men var framme hos honom där han sedan låg. Klappade på honom och pratade med honom. Blodet som omgav honom bekom mig inte det minsta. Det var på något sätt att se hur livet flöt ut, blev ett med naturen. När han var bortfraktad stod jag mitt i blodpölen och spolade bort det som fanns kvar av honom med vattenslang i en timme. Det känns säkert jätteläskigt och helt sjukt när jag berättar - men för mig var det på något konstigt sätt den bästa stunden på hela dagen. I efterhand sa både jag och Martin att vi ångrar att inte barnen var med. Det hade varit bra för dem att få ett bekräftat avslut. Vi tog bilder som de tittade på senare under dagen och som gjorde det lättare att förklara. Förstår i efterhand inte vad det är man är rädd för i sådana här situationer - det kändes så naturligt, att det som kanske låter som läskigt upplevdes som helt självklart.

I fredags kände jag att vi verkligen måste härifrån för att få tankarna på annat. Martin var iväg på kundjippo, dit jag visserligen var medbjuden, men att lämna barnen var inte ett alternativ med tanke på rådande omständigheter. Det blev en härlig helg hos familjen Salomonsson i deras fina stuga i Falkenberg - tack kära vänner för att vi kunde komma med så kort varsel. Idag känns livet lite soligare. Inte för att varken hästar eller vänner försvinner i glömska bara för att skadebeskrivning är inskickad eller begravning ägt rum (nästa fredag) - men det ska onekligen bli skönt när de milstolparna är passerade och man till fullo kan lägga fokus på att komma vidare. Sanna har fått ett hedersuppdrag till begravningen. Vi får se om vi orkar med att genomföra det. Timme för timme, dag för dag - det är så vi får livet att fungera just nu. Det vore dumt att planera för varken mer eller mindre.

Murphys lag

Jag räknar mig varken som vidskeplig eller lättpåverkad av naturens alla lagar, eller de visdomsord som berikat vår värld genom århundraden. Men just nu känns det som om hela min tillvaro styrs av Murphys lag, vars grundtes lyder:

"Om något kan gå snett kommer det att gå snett, och vid sämsta möjliga tillfälle."

Jag tycker oftast att jag känner mig stark, både mentalt och fysiskt, men just nu känner jag mig bara orkeslös och tom. Man hade ju kunnat tycka att mammas frakturer i bäckenet vore nog, eller Jaisons fång som inte verkar bli bättre (har varit i stallet i över en timme och väntat på veterinären, som "nog kommer lite senare..."), men icke. Hela vår familj har, tillsammans med många andra, drabbats av en oerhörd sorg, där en nära vän gått bort bara 37 år gammal. Min walking-kamrat, träffas-i-skogen-på-helgen-kamrat, diskutera-företagsangelägenheter-kamrat, heja-på-mina-barn-på-springtävlingar-kamrat, en vän som jag delat så många stunder med och som jag saknar så oerhört mycket.

Murphys lag kan inte vara något annat än lagen om alltings jävlighet. Känner mig riktigt låg, men också styrkt av alla styrkekramar ni mailat och sms:at, blommor ni skickat och luncher vi ätit. Tack all ni som bryr er extra om mig i denna svåra stund. Ledsen att jag inte orkat besvara alla telefonsamtal.

Källa, Murphy: http://sv.wikiquote.org/wiki/Murphys_lag

VINN EN BILJETT TILL REKORDTRÄFFEN!

Du har väl inte missat att anmäla dig till Rekordträffen, årets största träff. Information om detta hittar ni på http://arkivet.blogg.se/2009/august/vinn-biljetter-till-rekordtraffen-den-19-sept.html

Tillbaka till vardagen

Efter ett långt och skönt sommarlov var det då dags att återgå till vardagen i förra veckan. Lika tråkigt som det är att känna att "sommaren är över", lika skönt är det nästan att komma in i rutiner och vardagen igen. Och sommaren har vi ju dessutom fått fortsätta att njuta av den senaste veckan, och förhoppningsvis långt framöver också.

För David var det ju dags för skolstart i förskoleklassen och det lite nervösa och pirriga gick snabbt över i entusiasm och glädje. Många nya kompisar har det blivit på förvånansvärt kort tid och han studsar verkligen upp från sängen om morgonen och ropar yippie när han inser att det är dags för en ny skoldag.

Sanna har fått ny lärare och det verkar faktiskt som hon fått en riktig nystart. Nya läraren är ett riktigt energiknippe och utstrålar så mycket positivism, att man blir alldeles varm på insidan. Härligt! Och riktigt välbehövligt för Sanna.

På jobbfronten är det som vanligt lite lugnare i augusti, men det har varit en väldans tur. Har känt mig lite låg, dels på grund av hästen, sedan mammas frakturer och därtill en nära vän som i skrivandets stund ligger och kämpar för sitt liv på intensiven. Det är bara för tragiskt. Men en helg i Helsingborg med Martins företag gav mig lite nya krafter och det var riktigt skönt att bara låta tankarna vila från allt det som hänt. Igår när jag vaknade kändes allt betydligt bättre än det gjort den senaste veckan, vilket jag direkt utnyttjade med en rask promenad. Då kändes det ännu bättre och idag lyser solen både på in- och utsidan. Skönt.

Snart är det dags för klassmöte i Sannas klass och orientering för barnen. Läxorna kommer först i nästa vecka och då blir det tufft schema: hela 4 läxor för Sanna i 4:an. Det blir till att skapa ännu fler rutiner för att få veckans schema att gå ihop!

Må så gott tills vi hörs igen!

Mysig vecka i Jávea på Costa Blanca

Att våra barn legat i språkträning under semestern är nästan en lätt underdrift. Först veckorna på Mallorca, där de fick fräschat upp lite spanska, sedan dagarna här hemma med tysktalande kompisar från Holland på besök, sedan vår härliga semestervecka i Jávea på Costa Blanca, dit vi bjöds av våra tysktalande vänner från Schweiz. Bland barnen har det blivit en härlig mix av svenska, tyska och engelska och det är häftigt att se hur väl barn kommer överens över språkgränserna. Och hur viktigt det faktiskt är att bara våga.

Man kan väl kanske säga att våra schweiziska vänner spelar i en annan division än de flesta av oss andra dödliga, men ödmjukare sällskap får man ändå verkligen leta efter. Att komma ner och få tillgång till deras gästhus på dryga 200 kvadrat var naturligtvis en upplevelse i sig, och en kontrast mot de hotellrum och lägenheter man annars tränger in sig i under semestern, men än mer minnesvärt blir väl deras vilja till just välvilja. Ja, vår sista semestervecka blev verkligen minnesvärd.

Utsikten från vår dubbelsäng! En vy man kan leva med att vakna till, eller hur?

4 amigos.

En härlig oas vid en av de många stränderna, som inte bara bjöd på luxuöst solbadande i himmelssängar, utan också underbar frukost.

En del av huset vi bodde i.

Vårt hus ur en annan vinkel.

So Freunde, vielen Dank für den supernetten Urlaub!

Vinn supersöt bloggdator!

Vem vill inte ta chansen att vinna denna härliga lilla godbit från Acer? Surfa in på http://shoppingandfashion.se/vinn-den-perfekta-bloggdatorn-fran-acer/ och läs mer om hur du med lite tur kan bli lycklig ägare till denna sommarsöta dator, som åtminstone väcker en stor "vill ha-känsla" i mig. Och du, bli inte ledsen - men jag hoppas naturligtvis att jag vinner den. Eller att det finns flera att vinna, så att vi kan få varsinn! Kramelikram

Sommar på Mallis

Sanna 10 år den 28 juli! Grattis!

På besök hos familjen Salomonsson i Falkenberg - tusen tack för allt!

Högtlyftande hopp på Mallis kittlade dödsskönt i kistan.

Tagen av hur högt man kom i linorna!

Sanna ser till att vi fastnar på bild. Väldigt ovanligt när man kikar i våra album!

Ja, med facit i hand känns våra 2 veckor på Mallis som en extra bra investering, då sommarvädret definitivt uteblivit i Sverige. Visst hade vi toppenväder veckan innan vi åkte och de som firat semester i Sverige fick ju också en härlig sommarvecka första veckan vi var borta, men fint väder i kombination med känslan av att vara helt ledig känns i nuläget helt oslagbar, även om vår andra vecka inte alls var jättesolig, men åtminstone skönt varm. Sedan vi kom hem för 20 dagar sedan har det väl varit en dag som varit riktigt somrig, men det känns ändå ganska dystert att konstatera hur snabbt solbrännan lämnar kroppen utan underhåll. Nu är vi ju i och för sig lyckligt lottade att ha ytterligare en solvecka inbokad hos vänner mellan Alicante och Valencia, men man vill ju ändå ha den där härliga svenska sommaren. Kommer säkert lagom till skolan börjar... Tycker att slutet av augusti och hela september varit den riktiga sommaren de senaste åren.

Tyvärr har hela vår semester grusats av att Sannas ponny blivit sjuk. Fick fång första juli och har sedan dess bara stått i sin box och haft mer eller mindre jätteont. Svårt att släppa tanken på det och riktigt njuta av ledigheten och tufft att bollas mellan hopp och förtvivlan. Ena dagen verkar han på bättringsvägen för att nästa dag se helt förskräcklig ut med urkasst rörelsemönster. Vet i skrivandets stund inte vad jag föredrar - att han långsamt blir bättre och i bästa fall läker (vet man först efter ca. 6-12 månader - så länge dröjer det innan Sanna kan börja rida!) eller att han blir utdömd och avlivas. Har till och med haft tanken att jag skiter i försäkringen och låter avliva honom. Känns, och kan säkert även låta, väldigt grymt, men tja - så jobbiga tycker jag helt enkelt att de sista veckorna har varit.

Är väl konstigt med livet, att man aldrig kan få känna sig riktigt glad eller nöjd. Alltid när livet känns på topp, så kommer det något, eller för all del någon, som sprider grus i maskineriet. Trist. Ibland önskar man verkligen att tillvaron fick lov att vara helt problemfri, åtminstone en lite längre tid.

Mamma är också jättekass efter att ha trillat och dras med två frakturer i bäckenet, inflammerade slemsäckar i knät, en spricka i nyckelbenet etc. etc. Min farmor verkar ha tappat besinningen och ringer för att vara jätteotrevlig. Man kan lätt få känslan av att det bara får vara nog.

Men jag tänker åtminstone göra allt för att inte dras ned i något negativt träsk och presenterar därför några av sommarens höjdpunkter här på bloggen. Önskar er alla en fortsatt trevlig sommar med hopp om att sommarvärmen och solen återvänder till Sverige - om än när jobbet dragit igång. Att kunna njuta av härliga sommarkvällar efter jobbet är ju inte heller helt fel.

Vår härliga 6-åring

...så hade man plötsligt inga dagisbarn längre... Vilken märklig känsla det var när jag "checkade ut" David från dagis den 12 juni med vetskapen om att han inte ska dit igen. Inte bara känslan av att han har blivit stor, utan också att vi faktiskt börjar bli gamla! Känslan var extra påtaglig på sista föräldramötet på dagis, där man plötsligt inte tillhörde de yngre mammorna... Det är med stor spänning David väntar på skolstart i alla fall.

Mycket har hänt som jag inte hunnit skriva om det senaste, men en av de bästa upplevelserna, om man frågar David, var naturligtvis att fylla 6 år. Bästa presenten blev Monstertrucken från kusinerna i Umeå (dock inte den på bild) om man bortser från själva besöket från moster W och kusin E, som blev en överraskning som hette duga. Det var härligt, men alldeles för kort, att träffa dem och nu ser vi fram emot att ses igen under juli månad - och då hela familjen.

Davids entré på fotbollsplan

Efter diverse matcher i trädgården blev det den 21 juni äntligen dags för riktig fotbollsträning för första gången - David gick, som i allt han gör, in för varje övning med 100% och tyckte att allt var jättekul. Roligast var förstås att få avsluta träningsmatchen med att göra mål. Nya fotbollströjan som han samma dag fick i present av farmor och farfar var förstås ett måste, och det behöver väl knappast nämnas att det stod Ibrahimovic på ryggen?! Annars är favoritlagen just nu Barcelona och Manchester United. Helt opåtvingat - men också som jag precis skrev: till 100% naturligtvis. Denne lille kille!

En godisråtta till katt

Ja, vår katt fortsätter att bjuda på diverse apkonster - här med totalt intresse på innehållet i godispåsen...

Vattna lite extra

Snälla M - vattna gärna lite extra!

Midsommar på Solvik

Ett par härliga bilder från midsommar, där David verkligen fick leva ut sin dröm och spela som Alexander Rybak. Ska anmäla honom till fiol på musikskolan till hösten - det är just nu en av alla de saker han brinner för...

Må så skönt i sommarvärmen!

Sanna på TV

Ja, att Sanna fick en upplevelse för livet häromdagen, är så sant som det är sagt. Min systemkamera och videokamera stoppades dock vid entrén, så inte en bild kunde jag ta. Letar nu febrilt på internet för att se om jag kan hitta något. Hon är i alla fall med på en filmsnutt här:
http://www.uefa.com/competitions/under21/fixturesresults/round=15086/match=304487/index.html

...och här:
http://www.youtube.com/watch?v=PudhYT_FxZQ

...och här:
http://www.mysoccerplace.net/video/spain-u21-vs-germany-u21-00

Sanna som Player Escort

Så har då äntligen den stora dagen kommit som Sanna väntat på så länge: Matchdag i U21 EM mellan Spanien och Tyskland, där hon valts till Player Escort och får gå ut på arenan hand i hand med en framtida (om inte redan) fotbollsstjärna. Hon är så spänd och förväntansfull. Vill helst gå med en spanjor, men också helst få Spaniens landslagsdräkt, vilket borde göra att hon får hoppas på att gå med en tysk (tror nämligen att tysk spelare får "spansk maskot"). Matchen börjar 20.45 ikväll, men Sannas dag började redan kl. 15 med restaurangbesök, buss till nya gamla Ullevi (vilken idot som namngivit den nya arenan gamla...), lek och bus på plan, träff med spelarna, ombyte till matchkläder och sedan se matchen från läktaren. Vi fick massor av biljetter och har bjudit med nära och kära. Ska verkligen bli jättekul! Vi på Fyrklövergatan håller tummarna för Spanien ikväll. Om det är någon som har TV4 Sport, så får ni jättegärna spela in matchen åt oss - så kanske vi kan se Sanna i "live-sändning" många dagar framöver.

Till "Vindsurfing-Jocke"

Du Joakim som lämnat en kommentar i min blogg ang. vårt sekundsnabba tält: Har inte kunnat lämnat någon kommentar på din blogg, så jag hoppas att du kikar in här igen för att få svar! Tältet är köpt på Decathlon - en kanonbra sportkedja som finns runtom i Europa (hade den kommit till Sverige hade den enkelt konkurrerat ut alla andra kedjor!). Tältet är av märket Quechua och du kan läsa mer om de olika modellerna här: http://www.quechua.com/EN/touring-tents-13801076/. Lycka till med ditt tältköp - lovar att du kommer att bli nöjd och få många avundsjuka blickar från "vanliga" tältpinne-campare när du hastigt och lustigt kastar upp ditt tält i luften och voilá - är färdig innan de ens hinner blinka!

Sommarlov nu vi önskar oss alla...

...och nu är det här! Davids sista dagisdag (någonsin!) imorgon, fredag, sedan är vi lediga på riktigt! Så skönt det ska bli! Sommarkramar till alla nära och kära!

...vilken morsa!!!

Tänk att man är omtalad i världspressen...

http://news.cnnbcvideo.com/?nid=ldB0R.vvoLbg7Grr.jPi4DE0OTE4MzYy&referred_by=17156248-Lx.ok2x

Träningsfreak!

Herregud vilket träningsfreak man blivit. Förutom mina dagliga promenader har de sista veckorna innehållit simning och cykling också... Som förra veckan. Först runt sjön, sedan en dryg timme i raskt tempo i stallet, 1 km i simbassängen och på kvällen 1 h cykling i kuperad terräng. Och så fort jag är klar med en sak, ser jag direkt fram emot nästa dags utmaning. Idag blev det en dryg timmes promenad på morgonen, en knapp timmes promenad med hästen, nästan en mils promenad i Dammekärr och nu (jag kom precis ut ur duschen) ringde en tredje kompis och undrade om jag inte skulle med ut och gå... Så, på med nya träningskläder och ännu lite motion.

Får nog försöka ordna med nytt simkort också... Har simmat upp mina tio gånger och alltså gjort en mil i bassängen på två veckor... Men det får bli efter Mallorca, dit jag naturligtvis tar med walking-skorna, men framför allt ser fram emot vattengympan som hålls dagligen på hotellet. Då ska jag köra hårdträning! Och varför all denna träning? Ja, vänner - kanske är målet en av de överraskningar jag lovade bjuda på under 2009 - för ni har väl inte glömt julkortshälsningen??!!!

Blogg update

Fniss. Hade "bara" tänkt mig ett kort avbrott i jobbet för att ändra utseendet på bloggen... Och så blir man sittandes hela förmiddagen, typ... Men nu får jag lämna finliret till en annan gång. Tack i alla fall Malin (via Therese) som tipsade om denna roliga lilla anpassning!

Fy katten vilken cirkus!

Vår katt hittar man då verkligen på de mest konstiga ställen. Inte i sängar eller på mjuka filtar...Häromdagen fick han för sig att han ville gå på cirkus och flyttade in i Davids Playmobil cirkustält! Och där gick han in och ut hela dagen.

Premiärtältat!

I början av juni 2008 åkte tältet fram för ett par "campingnätter" på altanen (vi har ju vårt berömda 3-sekunders tält utan tältpinnar!!!), och när nu sommarvärmen dök upp i helgen, så var vi naturligtvis tvungna att göra tradition av det hela. Så upp flög (ja, det är så det fungerar ett 3-sekunders tält) tältet i går kväll och efter mycket bus och fnitter somnade två små trötta lintottar. Strax efter 23 kröp jag själv ned i sovsäcken (det kändes för kallt med täcken i år) och det var faktiskt riktigt mysigt. Jag älskar att tälta, det bör väl tilläggas. Lite småkallt på morgonkvisten (har glömt att man vaknar av 1) morgonljuset, 2) fågelkvitter, 3) när morgontrafiken drar igång), men då kröp vi alla bara lite mer tätt intill och så var det problemet löst. Martin låg naturligtvis i sängen hela natten - han kan inte förstå hur 17 man kan tälta, när det finns lediga sängplatser. Hmpfh - en sån rännstensunge, tänker jag, Skogsmulle själv!

För övrigt bjöd helgen på bad i Mjörn - åtminstone för barnen. Av hygieniska skäl fick jag tyvärr avstå, och då menar jag verkligen tyvärr. Jag älskar försommarbad när vattnet är så där kallt att det nästan gör ont i kroppen. Bröllopsplanering inför nästa lördag blev det också, men även en otroligt härlig trädgårdsfest i goda vänners lag på lördagkvällen. Tack familjen K för en supermysig kväll! Igår spelade Sanna cello-solo i kyrkan. Tyvärr var det väl glest i bänkraderna, men mors dag och 25+ grader varmt var kanske inte den bästa kombinationen för att locka folk till kyrkan. Men det var faktiskt riktigt härligt att ta en paus inne i den svala kyrkosalen. Och de som inte kom missade inte bara svalka i själen, utan också två underbara stycken som Sanna spelade. Ja, det var fint.

Måndag morgon och det är väl dags att börja jobba - jag hoppas dock att min planering med 2 timmars lunch på altanen håller. Vill gärna få lite färg på kinderna tills bröllopet. Kramelikram!

En lugn måndag på jobbet...

Tänk vilka möjligheter som öppnar sig en lugn måndag på jobbet...

Hann även med en layout som jag blev jättenöjd med och som jag döpte till Sommardusch. Har dock inget program som kan "blurra" nakna rumpor, så det får jag skaffa mig innan jag lägger ut den här. Inte för att jag ser några av mina vänner som följer bloggen som skumma figurer, men man vet ju aldrig vem som hittar hit!

Lilla Göteborgsvarvet, trädgård och scrap

I söndags var det dags att springa lilla Göteborgsvarvet - David myglade jag in - måste egentligen vara född -02 för att få springa, men han ville verkligen. Så det jag fick göra var helt enkelt att uppge fel födelseår. Kände mig hemskt - gillar inte osanningar, även om det handlar om vita lögner... Att han sedan placerade sig 37:a totalt bland 01:or och 02:or tyder väl på hans talang... Sanna hamnade i fjärde ledet i starten och hade aldrig någon ärlig chans att komma ikapp de som stod i första ledet, men hon kämpade på riktigt bra. Hon var emellertid besviken efteråt att hon inte lyckats ta sig fram till "startsnöret" i trängseln. Dock inte så konstigt med säkert 400 barn i varje start...


Sanna under loppet.



David före start.


Var också ute och fotade lite i trädgården i helgen. Äppelträdet är helt fantastiskt i år - har inte haft ett äpple på flera år, men i år hoppas jag verkligen på lite tillväxt! Planterade också en massa blommor ute i trädgården och på altanen, men än så länge ser de lite klena ut.




Fick också lite tid att scrappa häromdagen. Det blev två tändsticksaskar.

Förresten - har ni sett David look a like? Personen på bilden är faktiskt Martin... Har fotat en bild från hans gamla album.

David 2:a i brottningspremiären

Ikväll gjorde David premiär i brottarringen. Gick 2 matcher, där den första avgjordes till hans nackdel pga av att den andra killen tog sista poängen (dock oavgjort), den andra matchen gick han för fullt, gjorde 2 nacksving och var så himla duktig. Hade väl aldrig trott att något sådant skulle vara så spännande. Han slutade 2:a i KMet, så nu pryds hans prisskåp av en fin brottningspokal - gissa om han är stolt. Behöver jag säga att min kamera var kvar här hemma? SUCK!

Trött man blir...

...10,5 km i spåret ikväll tillsammans med Helena - det känns skönt. Efter en hektisk dag (levererade precis dagens sista uppdrag) är jag också alldeles slut (men jag ska försöka hinna ner och se hur det gick för Malena i semin innan jag kryper till kojs). Men allra tröttast blir jag på Martins dåliga planering. Informerade mig precis om att han ska spela golf med jobbet och är bortrest fredag-lördag. Fjärde helgen i rad... Ja, man kan inte bli så mycket annat än trött. Godnatt.

Marseille t/r

Ja, en helg går snabbt, särskilt när man har trevligt. Och det har vi naturligtvis haft. Juha och Stina visade sig vara bästa möjliga resesällskap - sådant vet man ju inte alltid i förväg, om man inte har känt varandra i en evighet vill säga. Vi var nog väldigt lika varandra på många sätt och det har blivit många och långa glada skratt i helgen.


Vad ska jag då säga om Marseille? Staden visade upp ganska många ansikten, så det är svårt att göra någon sammanfattning som kan bli rättvisande. Låt oss säga som så, att maten i Italien och Spanien passar mina smaklökar betydligt bättre, att staden upplevdes som ganska skräpig och beige i förhållande till många andra medelhavsstäder jag besökt, men att fransmännen visade sig vara ett mycket varmare och mer tillmötesgående folk än vad jag hittills upplevt. (Nåja, Martins bordsgranne på restaurang Chez Mario sista kvällen undantagen då!) Som kontrast till den slitna ytan på byggnationen i city, som naturligtvis har hundratals år på nacken och som av den anledningen inte ska hackas på alltför mycket (men det finns väl ändå målarfärg även i Marseille?!), stod vårt hotell och bjöd på sådan lyx jag sällan skådat. Att ens försöka förklara skulle nog inte göra upplevelsen rättvisa, så jag får väl istället rekommendera en visit. Dock bör man vara på det klara med att frukost inte ingår i hotellpriset och vill man inte betala 26€ per person och dag bör man kanske välja ett annat alternativ. Tja, mina vänner - jag säger detta med ett leende på läpparna, för nu är ju allt redan betalt, men ugh - prisbilden i Frankrike känns lite too much...


Vi bodde precis vid gamla hamnen, vieux port, som verkligen var urtjusig med sina tusentals båtar. Solen som glänste i Medelhavets inlopp var helt klart berusande i sig, men förstärktes säkert av alla de glas vitt som passerat i helgen.

Besöket uppe på Notre Dame de la Garde var också helt enastående. 250 trappsteg upp (som var 2 meter djupa och hade ett enormt motlut) möttes vi av en hänförande utsikt över staden. I horisonten syntes massor av akvedukter som jag antar att rommarna byggde på den tiden det begav sig. Basilican inrymde fantastiska mosaikbilder från golv till tak och högst upp fanns en madonna i guld bärandes Jesusbarnet. Fantastiskt fin skulptur. Tja, så lite kultur blev det också minsann, även om vi annars mest utforskade de olika caféerna.

Shopping fanns det naturligtvis också i överflöd (har aldrig skådat något liknande), men vi tyckte nästan att det blev för mycket av det goda med alla dessa affärer, så det enda jag fastnade för var en väst från Helly Hansen (är det inte typiskt?!). Så leta efter klänning till bröllopet den 6 juni får jag göra i Göteborg någon dag, även om det naturligtvis hade varit roligare att hitta något i Marseille. Jag får skylla på vinet... det var för gott för att ägna mer än 2 timmar åt shopping.

Idag dricker jag grönt te.

P.S. Bikinin blev oanvänd, även om solen sken och det säkert var 22-25 grader varmt. Så någon bild med stråhatt kommer inte, om någon nu förväntat sig det! Återigen får jag skylla på vinet, som uppehöll oss på alltför många krogar...

Scrappat

Dagen före Marseille hade jag på många sätt en riktig skitdag, så det fick bli lite terapi. Och efteråt kändes det faktiskt lite bättre. Använde mest lite av varje som blivit över sedan tidigare.

Gillar så den fina "biljetten" jag fick hemma hos Liten Tingla. Tror att den finns att köpa som stämpel hos Arkivet nu?

Ett kort jag gjorde till dagisfröken nu när David ska sluta där. Tiden går fort och om en månad så har han redan gjort sin sista dag. Konstigt.

Och bara lite papper som jag tyckte passade så fint ihop.

Vår i Marseille

Nu när solen lämnat våra breddgrader och ersatts av regn (som i och för sig var högst behövligt för växtligheten), ser jag så fram emot Marseille-resan imorgon med Stina och Juha. Även om prognosen inte lovar kanonväder, så verkar åtminstone temperaturen ligga på över 20 grader. Perfekt för sight-seeing och shopping med andra ord. Hoppas så på att hitta lite fina kläder, både till mig själv och barnen. Skulle sedan solen visa sig mer än utlovat och värmen vid medelhavet bli alltför hög, så har hotellet pool på taket, där jag kan tänka mig att ta plats i en solstol med lite champagne! Eller kanske ge mig ut på landsbygden och uppleva någon av de härliga vingårdarna i Provence. Ser mig nästan sittandes där bland vinrankor i stråhatt med 25 olika vinprovarglas framför mig! Fniss! Ça va très bien! Au revoir, mes amis!

En alldeles underbar Valborg

Den som regelbundet läser min blogg har säkert redan för länge sedan tröttnat på mitt eviga tjat om längtan tillbaka till Spanien, som allt som oftast gör sig påmind, om än lite mindre när Sverige bjuder på sommarvärme, härlig grönska och sol. Sedan ett par månader tillbaka har vi dock berikat vår umgängeskrets med nya bekanta, som verkligen bjuder på den där härliga Spanien-känslan titt som tätt. Senast var på Valborg, då jag och barnen (som så många andra helger var själva) blev spontaninbjudna på grillkväll i goda vänners lag.

Bilden av 7 skrattande barn på studsmattan, vuxna som umgås otvunget och hjärtligt, barnens halvt uppskattande, halvt plågade uttryck när vi damer stämde upp i vårsång (det plågade uttrycket var nog främst Sannas som tyckte att jag lät förskräcklig med min hesa stämma), därtill en härlig middag och många timmar av prat och skratt, ska jag stoppa ned i livets säck och bära med mig länge. Det var helt enkelt ett av de ögonblicken som du vill behålla. Känslan av total lycka. När du ser barnens glädje och känner dig så där härligt varm inombords. Tack vänner, för denna kväll.

Antagen utmaning!

...klart jag måste anta utmaningen på Malins blogg innan jag kryper ned mellan lakanen!
Lovar du att vara ärlig? Ja.
Du heter? Angelica
Smeknamn? Inget i vuxen ålder
På nätet: Tigertass som hotmailanvändare, annars mitt vanliga namn
Beroende av? Grönt te med vaniljsmak, familj och goda vänner
Hur imponerar man på dig? Genom att vara ärlig och en bra medmänniska, visa att man bryr sig. Avundsjuka är däremot mycket oklädsamt.
Brukar du skratta för dig själv? Ja, varje dag...
Vad står det i ditt senast inkomna SMS? Hej vi är på väg till Lilla Edet för att tävla med båda hästarna.
Var bor du? I Nödinge.
Trivs du där? Ibland bättre, ibland sämre.
Sprit, cider, vin eller öl? Vin, helst vitt. Aldrig öl eller oblandad sprit.
Vad har du för mobiloperatör? Telenor.
Är du allergisk mot något? Trångsynthet.
Vem ringde du senast? Min mamma.
Antal timmar sömn inatt? För få pga. förkylning och halsont.
Sov du ensam? Ja.
Brukar du komma i tid? Ja, när jag inte har Martin i släptåg.
Hur känner du dig nu? Lite trött, men mest på grund av förkylningen, för övrigt glad på grund av en härlig helg.
Vanligaste färg på dina kläder? Mörkblå och vit.
Favoritdryck på morgonen? Mjölk.
Rakar du benen? Ja, sedan syrran lurade mig på sommarlovet mellan 8:an och 9:an.
När brukar du oftast gå och lägga dig? Beror på jobbsituationen, men om jag får välja helst efter sporten vid 22.30.
Är du blyg? Sällan. Kan däremot välja att hålla käft för att undvika käbbel.
Sysslar du med någon idrott? Ute och går så ofta jag kan plus massa av bonustid på barnens aktiviteter.
Vill du hellre ha mejl än brev? På jobbet: Ja! Privat: Nej! (fast hellre ett mejl än ingen kontakt alls!)
Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Definitivt.
Är du nöjd med ditt liv? Ja. Livet är för kort för något annat.
Vad är det värsta du vet? Människors illvilja och avundsjuka.
Hur mycket pengar brukar du slösa på en vecka? Säkert alldeles för mycket.
Vad behöver du just nu? Säkert sömn och min värmekudde.
Vad är det finaste du fått? Sanna och David förstås!
En speciell dag du minns? Oj, för många att välja bland. Men bäst är naturligtvis Sannas och Davids födelse (sekunderna efteråt i alla fall!)
Hur gammal är du? 34.
Du samlar på? Upplevelser - älskar att fylla livets säck med härliga upplevelser från våra många resor. (Den som inte sysslar med scrapbooking hade säkert även sagt att jag sparar på sådana saker, eftersom jag så sällan gör åt med något - men i jämförelse med mina scrappande vänner, så lider jag snarare av "scrapsakstorka". Fniss!
Gröna eller röda äppeln? Absolut gröna.
Vem ringer du när du är arg/ledsen? Tja, beror nog på vem som gjort mig arg/ledsen.
Gillar du golf? Visst, men det ingår inte i mitt livs prioriteringar.
Vilken tid gick du upp idag? 07.40.
Har du sovit i din egen säng inatt? Nej.
Har du strumpor på dig nu? Nej. Det är ju sommar!
Vad ska du göra ikväll? Tja, det är ju natt nu, men avslutade min kväll med strykjärnet i handen.
Är det okej att gråta? Aboslut, men inte för att få sin vilja igenom.
När grät du senast? Igår när jag såg ett kort på min morfar som omkom i en bilolycka på väg till oss på min mammas födelsedag. Det är fortfarande ett mycket laddat ämne för mig (gör mig liksom påmind om allt annat som var jobbigt som den 18-åring jag var då).
Laddar du ner musik och film från Internet? Nej.
Vad skulle du göra om du vann en miljon? Säkert samma saker som jag gör idag.
Bär du glasögon eller linser? Bara solglasögon.
Tycker du det är viktigt att ha märkeskläder? Inte för märkets skull (jag klipper för övrigt bort alla märken och etiketter jag kommer åt - hatar dem för att de kliar och sticks!), men nog är det märken på mycket i min garderob, men endast för att jag tycker om plaggen.
När går du upp ur sängen en helgmorgon? Mellan 7 och 8. Oftast runt 7.
Har du piercing? Bara hål i öronen (3 i höger), om det nu räknas som piercing.. Känns ju inte så radikalt. Hatar för övrigt alla andra former av piercing.
Vill du gifta dig? Är gift, men hade jag fått uppleva min bröllopsdag igen, så hade jag gärna gjort det (dock utan att byta partner).
Vill du ha barn? Har ju redan 2 och tror att jag tänker nöja mig med det. Men vem vet?!
Solar du ofta? Aldrig i solarium, men gärna under vår härliga sol. Helst under skidsemestern och i vårsolen - då är solen som bäst. Annars hellre under parasoll!
Är du bra på att laga mat? Ja, fast på vardagarna faller den lotten faktiskt oftast på mannen (med mycket gott resultat, bör tilläggas).
Är du flygrädd? Ja, på senare tid.
Vad dricker du helst när du är törstig? Vatten.
Vilken är din favoritglass? Sandwich.
Tror du på ett liv efter döden? Livet vore för tråkigt utan den tron.
Tycker du om sushi? Love it! Rekommenerar WOK i Fuengirola med bästa sushin i Spanien!
Vad äter du helst när du ser på film? Ser sällan på film, men om jag äter godis framför TV:n blir det nog oftast Marabou helnöt, om mat - delikatessknäcke från IKEA med bregott på.
Är du morgon- eller kvällsmänniska? Både och, tror jag.
Vilken ögonfärg har du? Blå.
Biter du på naglarna? I perioder med mycket stalltid har jag förskräckliga naglar som flagnar, svårt att låta bli att pilla då. Under semestern är jag däremot oftast mycket stolt över fina naglar och händer.
Hur ofta tränar/motionerar du? Promenerar minst 4-5 gånger i veckan. Om man lägger till dagarna i skogen med hästen, så är vi nog uppe på 7 pass.
Senaste låt du hörde? Baby goodbye med EMD - Davids absoluta favorit.

En toppenhärlig helg!

För andra helgen i rad hade Martin fullt schema, förra helgen golf i Skottland, denna träff med ungdomsgänget + svensexa, så jag tog mitt pick och pack och stack till Småland - också för mysiga möten. Här några kort från vår jordgubbsfika i trädgården. Håll till godo och njut av sommaren som inte ens har börjat (fast visst - det är sommar i Göteborg sedan den 24 april om man ska gå på dygnsmedeltemperaturen). Förresten - igår tog jag, Sanna och David årets premiärbad. Hoppade i från bryggan i Vidöstern. Härligt uppfriskande och faktiskt inte alls så kallt som man kunde tro... :) Testa, vet ja!¨

Scrap-kväll i Nödinge?

Någon som känner sig sugen på en scrap-kväll i Nödinge?

Förslagsvis torsdagen den 14 maj (när jobbet är slut) eller kanske helkväll fredagen den 15 maj med lite plock och mums?

Hör av er om tid och intresse finns.

Italienbild

Biler från Martins kamera (jadå, min låg som vanligt nedpackad här hemma...)

Snö ända upp till rumpan - blir svårt att ta kissepaus här!

Det tog inte många sekunder innan bilderna av förra årets hemska upplevelser ersattes av komplett entusiasm!

Visst längtar man efter sommar och semester?

En märklig mekanism tycks gå igång i kroppen varje år, så snart vårsolen hälsar på. Trots att vi har en solig och härlig semestervecka i Italien i ryggen, så är min längtan efter sommar, semester och sol helt otroligt stor för närvarande. Känner mig helt utsvulten på långa, lata dagar, salta bad och grillmat. Sovrumsgardiner som dansar i kvällsbrisen, jordgubbar på frukosttallriken och i skrivandets stund kan nästan till och med ett kliande myggbett kännas riktigt sommarfräscht... Ni förstår säkert att min längtan måste vara enorm! Men västnytt har lovat sol till helgen och 17 grader , så håll tummarna mina vänner - sommaren kanske är närmare än vi tror! Må så väl - dags att arbeta, trots att motivationen kanske inte är på topp.

Vill du bli scrap-frälst?

Kan inte få nog av de fina alstren mina härliga scrapvänner lagt upp på sina respektive bloggar - klicka gärna i högermenyn för att ta del av deras underbara kreationer. Mycket nöje!

Hemma utan brutna ben!

Känns nästan osannolikt att vara hemma helbenta efter en vecka i Italien - måste säga att förra årets skräckupplevelse med David har förföljt mig tills nu - men efter en "hel" vecka, utan brott, känns det som om man kan se på livet med tillförsikt igen! :)

Ja, även de sista dagarna blev härligt underbara i Italien. Mycket sol, fantastisk skidåkning och glatt humör. Var ute på en riktig upplevelse på torsdagen, åkte 7 mil på skidor!!! och var helt slut efter nästan 1 mils stakning... Jag och Martin tog med Sanna på en planerad utflykt, där man skulle få tolka efter häst (det var härligt) och se ett underbart isfall (typ förisat vattenfall). I slutet av säsongen, som man ändå måste säga att det är trots att det i just detta bergsparti var nästan 3 meter snö!!!), var det dock inte alls så imponerande som det först lät och hade vi vetat att rundan var så förbaskat lång, så hade vi nog inte alls valt att följa med. Sista milen gick nog hälften av min egen styrka till att hålla Sanna vid glatt mod - jag menar, när flera vuxna i princip bröt ihop, så var det nästan övermäktigt att begära så pass mycket av henne. Men, hon höll ihop hela vägen och var verkligen beundransvärt duktig. Och hon var mäkta stolt när det blev mina sista ord för kvällen. Tror vi alla somnade strax efter kl. 21.

Sista dagen åkte vi i Campitello och över berget till Val Gardena. Jättefin skidåkning i roliga fun park områden, där barnen stormtrivdes. Jag och mamma tog plats i varsin solstol med ett glas vitt medan övriga 4 roade sig... :) Känns härligt att komma hem med lite sol på näsan - och eftersom vädret även är kanon här hemma, så finns det ju inte direkt något att sakna, även när semestern gått mot sitt slut och det är dags att börja jobba igen.

Hoppas att ni alla kunnat njuta av en riktigt härlig påskvecka.

Soliga hälsningar från Italien

Sitter i hotellobbyn med laptopen i knät efter en härlig skiddag i vackra Lusia - det mest fantastiska skidsystem jag någonsin testat på. Har varit där även tidigare år och är nu bara än mer övertygad om att det är det bästa man kan uppleva på ett par skidor. Var i San Pellegrino igår, som inte heller är så dumt, dagarna dessförinnan i Campitello och Canazei. Med 120 mil pist är det inte speciellt många backar man åker mer än en gång - valmöjligheterna är fantastiskt, snön perfekt och pisterna sagolika. Ja, det här är verkligen underbart - får fundera på ett sabbatsår här nere och bara njuta av allt Italien har att erbjuda. Är helt betagen av detta vackra land, den goda maten och trevliga folket. Solen har tittat fram långa stunder under våra första 4 dagar och det har blivit ett par kortare pauser i solstolen med ett glas vin. Tycker dock att brännan låter vänta på sig, men vi skyndar långsamt med sf30 - vill inte se ut som vissa medresenärer med gigantiska blåsor på kinder och näsa... Hu!

Imorgon väntar utflykt till Isberget, tolkning efter häst (på skidor) och andra äventyr. Bäst att gå upp och lägga sig i badet och förbereda sig inför ännu en härlig dag i pisten. KRAM!

Glad påsk!

Efter ett helt tumultartat dygn (där jag till min stora besvikelse blev tvungen att avstå från en härlig after-work i goda vänners lag) är det strax dags att sätta sig i bussen till Italien - en veckas skidåkning i förhoppningsvis strålande sol - det är precis vad jag behöver (håll tummarna för solen bara!). Tyckte att jag var så väl förberedd i torsdags, men så dök det upp ett monstruöst uppdrag på kvällen som gjorde att all tid verkligen försvann fram tills för en timme sedan. Nu är i alla fall allt packat (eller egentligen inte mycket mer än skidkläder - min garderob är alltid tom när jag ska iväg?!!!), jobbet levererat. Kvarstår bara en backup och uppdatering av min laptop. Tror minsann att jag kommer att somna direkt jag sätter mig i bussen (eller också inte) - hade varit skönt efter alltför lite sömn de sista båda nätterna (totalt knappt 8 timmar...)

Men - nu är det inte tid att klaga - njut av påsklovet här hemma (det ska ju bli kanonväder) och håll tummarna att vi kommer hem utan gips i år! Glad påsk, härliga vänner!