Nytt banrekord i Dammekärr

Idag hade vår lokala terrängserie "Kvantumserien" premiär uppe i Dammekärr. Eftersom jag gick uppe i spåret med Helena så många gånger, så blir minnet efter henne särskilt starkt just där och varje gång jag passerar en viss kurva tycker jag mig verkligen känna hennes närvaro. Inbillning kan man ju tro, men eftersom jag ändå får känslan varje gång ska jag vårda den ömt och bevara henne lite extra i minnet just de gånger jag passerar. Tyckte att känslan var extra stark just ikväll. Nog för att det var ljummet i vinden, men var det inte lika extra varmt där i högerkurvan just ikväll? Hon sa alltid, att om det var någon som skulle slå Kristoffer Rydéns barnrekord i framtiden, så skulle det bli David. Och denna magiska kväll skedde undret. Den hittills oslagbara rekordtiden på 1,5-km-slingan från 2006 blev historia idag, när David dansade in med 4 sekunders marginal på 6.26 min. Skosnörena slängde åt alla möjliga håll, vilket han förbannade, så nu har han satt som mål att slå sin egen tid ("och mamma du får faktiskt knyta bättre!!!). Han har 5 tisdagar på sig om hälsan tillåter och jag blir inte förvånad om han lyckas! Sanna sprang in på en finfin andra plats i sin grupp och var väldigt nöjd eftersom hon legat sjuk i dagarna 3. Kul att även hon fick lite medvind i seglen. Nu är det två trötta barn som sussar i sina sängar, efter att ha firat med lite godis, trots att det inte är lördag!