Västgötaloppet

Det blev en strålande skiddag i Ulricehamn igår. Efter isiga spår i Dammekärr under veckan som gick, med ett pulserande och svartblått blåmärke på vänster höft som resultat, kändes det skönt att återigen få byta skidmiljö. Hade dock inte vågat hoppas på så perfekt före - fantastiskt fint preparerade skidspår, absolut Tjejvasaklass, därtill riktigt bra vallade skidor som jag lyckades med helt på egen hand. Två omångar klistervalla, Rode Chola i botten, Start Wide ovanpå och längst ut blå kallvalla. Lila parafin på glidytorna och åkupplevelsen var total. Wow! Kom i mål på finfina 1:27:28 på 20 km och känner mig supernöjd med min 6:e plats. Var liksom förra veckan tråkigt trångt i starten och första kilometern var riktigt seg, men därefter var det egentligen ganska ok. Förutom i uppförsbackarna. Blir så förbannad på de skidåkare som inte kan hålla till höger. Skrek flera gånger att de skulle flytta sig längre fram, så att man fick skida uppför backarna istället för att saxa. Grrrr!!! Hade så gärna velat få ett perfekt lopp och se vilken minuttid jag kan komma ned på. Hoppas på fortsatt vinterväder under veckan, så att jag kan få ett nytt försök till helgen. Kommer dock att vara svårt att matcha spår och tider - det var verkligen fint igår. Lycka i min själ!

Igår var för övrigt första långloppet för Martin. Vi stod bredvid varandra på start och jag sa åt honom att ta varje chans till omkörning som fanns. Ganska tidigt fick jag en lucka på högerkanten och drog förbi ett hundratal. Kvar blev Martin som sedan kämpade i 8 km innan han hann ikapp! Kom springande i en uppförsbacke och körde förbi mig. 2 km senare var det vätskekontroll. Där är jag faktiskt ganska rutinerad, om jag får säga själv, och fick in ett riktigt bra ryck förbi en seg klunga. Hörde Martin bakom mig: Men vad fan ska du ta vägen nu då? Hade sedan honom bakom mig fram till målllinjen, som vi korsade exakt samtidigt! Såg flera kvinns i spåret som lotsades runt av sina män och känner mig därför extra stolt över att jag fick vara dragplåster åt Martin. Han sa att om det inte vore för att han visste att jag låg före, så hade han gett upp flera gånger om. Före start var han ganska kaxig och tyckte att vi nästa gång borde åka ett 42 km lopp. Kan du göra, sa jag, men jag håller mig omkring 20 km. Efter loppet var han ganska nöjd med 20 km och premiären på 42 lär nog dröja för oss båda! Fniss. Var riktigt kul. Och förstås skönt att han inte slog mig med någon fjuttig hundradel. Herregud - låta mig ligga där och göra jobbet för att sedan försöka göra en slutspurt?!! Stängde honom fint på upploppet och känner mig härligt nöjd! Jättekul dessutom med en sport där vi konkurrerar på lika villkor. Han är naturligtvis starkare än mig, men jag mer uthållig med ett jämnare tempo. Han tar mig i nedförsåkningarna, medan jag är snabbare uppför. Ja, det var verkligen en kanondag.

Barnen ville vara hemma och Sanna tog med David på fotbollsträning på morgonen. Gick hem från Vimmersjön, gick sedan till torget och åt lunch på McDonalds, för att sedan tillbringa eftermiddagen sjungandes i "Kören för alla", som uppträdde i kyrkan kl. 17. Var en riktigt härlig och glad föreställning och en toppenbra avrundning på en perfekt dag.

Nu ska jag vila kroppen i några dagar och fundera över när och var det blir dags för nästa skidäventyr. Ha en riktigt bra vecka!

Rapport från Stråkenloppet

Söndagen ägnade jag åt framfart i skidspåren. Föga överraskande, men både orten och terrängen var ny mark för mig. Det var långloppstävling i Mullsjö och i fredags kväll bestämde jag mig för att delta. 21 km skulle avverkas och jag kände mig faktiskt nästan oberörd när jag kom i mål på 1:33:58.3. Startade i sista startled och första kilometern gick i tråkigt långsamt tempo. Gick snabbt över i endast 2 spår och med mer än 1000 startande var det mer än trångt i spåren. Det var först efter andra vätskekontrollen, efter ca 15 km, jag kunde smyga förbi den gigantiska klungan och köra på i eget tempo fram till mål. Jag är naturligtvis ruskigt nöjd med tiden, men visst funderar jag över hur det hade gått om jag hade fått stå i första ledet... Till saken hör nämligen den att jag var 6:a i mål bland kvinnor, 15:e totalt av kvinnor och män... 4 minuter upp till 3:e platsen, vilket jag enkelt hade kört in om jag sluppit köa mig igenom den första kilometern. 11 minuter fram till vinnaren, som jag faktiskt också tror att jag hade tagit om jag bara haft en bättre startplats. Men, nästa år är jag seedad till bättre startled och förhoppningsvis har vi då kunnat njuta av ännu en härlig och snörik vinter, som gör att jag har nya skidmil i benen och kan återkomma till Mullsjö för revansch! Fniss, skämt å sido, men det är klart att tävlingsmänniskan gör sig påmind när jag så här i efterhand inser hur nära jag var en topp-tre-placering! Ska nu vila kroppen i några dagar, sedan hoppas jag på nya mil i Dammekärr och kanske ett nytt skidäventyr nästa helg... Ja ni hör - jag har nog blivit galen! Äääääääääääääääälskar skidor!

I tävlingsledet!

Blev glatt överraskad igår när Vasaloppsadmin mailade och meddelade att jag är flyttad till tävlingsklass. Med tanke på att jag startar samtidigt som eliten, så blir det säkert trångt fram till första backarna och därför hade det kanske varit bättre om jag hade fått vara kvar i startled 3 (motionsklass 1), men samtidigt ska det förstås bli oerhört spännande och inspirerande att få stå bakom de ryggar som kommer att tävla om förstaplatsen. Eller också oerhört knäckande... Känner plötsligt ett större tryck på prestation i och med placeringen i detta startled, men kan ju inte göra mer än mitt bästa. Vad det räcker till återstår att se - både före, valla och dagsform kommer att vara avgörande utgången och det är ju knappast något jag kan påverka just nu, så det är väl bara att känna lugnet och träna vidare i skidspåret. Ser ut att bli en fin vinterdag - härligt!

Bilder från Jizerska

Hittade bilder från Jizerska-loppet på nätet. Fanns fotografer på plats och vet åtminstone när två av bilderna togs, ca. 5 km från mål strax efter Nová Louka. Kunde ju tyvärr inte göra något namnbyte (tog ju över startnumret med kort varsel från en annan Alehofare som blev sjuk), men hoppas ändå få använda mig av loppet som seedningsgrundande till Tjejvasan. Får hoppas att Vasaloppsjuryn nöjer sig med ett intyg och bildbevis! :)

I sådana fall hittar ni mig i Tävlingsledet - det vore något!!! To be continued...

Lista

Blev inspirerad av Therese:

1. Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut?
Jag åkte Tjejvasan.
2. Höll du några av dina nyårslöften?
Ger aldrig några sådana.
3. Fick någon du känner barn?
Ja.
4. Dog någon som stod dig nära?
Nej, tack gode Gud för det.
5. Vilka länder besökte du?
Spanien, Italien och på vägen dit Danmark, Tyskland och Österrike.
6. Är det något du saknade 2010 som du vill ha 2011?
Människan vill väl alltid ha mer av det hon tycker om?!
7. Vilket datum kommer du alltid att minnas?
Kanske inte datumet, men dagen när Spanien vann fotbolls VM och vi var på plats i Spanien. Denna galna glädje…
8. Vad är det bästa som hänt dig under året som gått?
Att familjen ha fått må bra.
9. Vilket var ditt största misstag?
Gjorde nog inga större misstag.
10. Vilket var ditt bästa inköp?
Sommarstugan. Men det återstår förstås att se efter lite utvärdering!
11. Vad spenderade du mest pengar på?
Som enskild grej naturligtvis sommarstugeköpet.
12. Vad gjorde dig riktigt glad?
Att ta mig i mål efter Tjejvasan och naturligtvis alla härliga stunder tillsammans med barnen.
13. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Har varit mer febrig och förkyld än hittills under mitt vuxna liv. Ramlade i längdåkningsspåret och skrapade haka, kind och näsa.
14. Vilka låtar eller artister kommer få dig att tänka på 2010?
VM-låten samt Waka-waka!
15. Mådde du bättre eller sämre under 2010 än vad du gjort tidigare år?
Bättre. Jag har tränat mer.
16. Finns det något du önskar att du lagt mer tid på?
Nej. Försöker leva i nuet, så ingen idé att ångra vad som hänt eller inte hänt.
17. Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på?
Önskar att jag inte tog så illa vid mig av människor som tycker och tänker en massa som de inte har något att göra med.
18. Hur var din julafton?
Den var perfekt! Kul att mamma och pappa överraskade med att komma till kyrkan och lyssna på Sanna när hon sjöng.
19. Blev du kär?
Nej, men jag älskar min man!
20. Vilket program har varit det bästa på tv?
Livet på Lærkevej.
21. Hatar du någon som du inte hatade förut?
Nej, lägger inte energi på att hata.
22. Vilken var den bästa boken du läst under året?
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.
23. Vilken var din största musikaliska upptäckt?
Lyssnar på det mesta och gör numer sällan nya upptäckter.
24. Önskade du dig något som du fick?
Ja.
25. Önskade du dig något som du inte fick?
Kanske, eller också inte. Försöker nog se till att få allt jag vill ha!
26. Vilken var årets bästa film?
Vet faktiskt inte.
27. Vad gjorde du på din födelsedag?
Åkte längdskidor!
28. Vilka var de bästa människorna som du träffade?
Familj & vänner.
29. Hur skulle du beskriva din klädstil?
Har väldigt gärna klänning, även till vardags. Gärna en värmande scarf eller sjal. Är även ett stort fan av underställ!
30. Vad fick dig att må bra?
Familjen och vännerna – och några dagars fasta.
31. Vilken kändis var du mest sugen på?
Har inga våta drömmar om någon! Hade dock gärna blivit inspirerad på längdskidor av ett riktigt proffs! (dock endast när det gäller skidåkning!)
32. Vem saknade du?
Min syster (bor i Umeå) och hennes små barn, alla kompisarna i Spanien.
33. Vilken var din bästa månad?
Alla månader har faktiskt haft sina höjdpunkter, så jag vill inte välja.
34. Finns det något som du skulle kunna ha gjort bättre?
Säkerligen en hel del.
35. Hur kommer nästa år att skilja sig från det här?
Antar att man menar detta året gentemot förra: Det kommer säkert bli färre dagar i utlandet, eftersom sommarstugan gjort entré i våra liv.

Jizerská padesátka

Ja, så heter långloppet som jag avslutade skidresan i Tjeckien med. 25 km i ett par plusgrader. Första gången med klistervalla under skidorna för min del. Kändes att man åkt många mil tidigare i veckan, men stakning och diagonalåkning funkade bra. Värre var det uppför. Benen kändes sega. Dessutom var jag för varmt klädd, så vid första vätskekontrollen gjorde jag ett 5-minuters stopp och såg till att få av mig lite kläder och öppna upp träningsjackan. Tunnare vantar och mössa av gjorde att det kändes mer uthärdligt i den sista backen uppför, 4 km... Var dock en mycket bra genomkörare och nyttig lektion i att jag nu åker så pass snabbt att jag inte behöver oroa mig för att frysa. Tiden blev 1.48.07, vilket jag måste vara oerhört nöjd med, även om det förstås stör mig att jag med mindre kläder och piggare benmuskler enkelt hade åkt 15 minuter snabbare.

Det var en härlig skidvecka i Tjeckien i sällskap av OK Alehof (orienteringsklubben). Alla visserligen kända ansikten sedan tidigare, men nu möjlighet att lära känna alla lite bättre, och vissa riktigt bra. Var riktigt härligt första tre dagarna med ca. 5-8 minusgrader, riktigt snabba spår och fantastisk skidåkning. Därefter väderomslag till runt nollan och på själva tävlingsdagen ca. +2/+4 grader. Blev riktigt tungåkt i spåren, så barnen ägnade sig mest åt pulkarace de sista dagarna, med undantag för lördagen, då de tävlade i Mini-Jizerská. David blev 5:a i sin klass och Sanna 12:a. Riktigt bra med tanke på tävlingens storlek och naturligtvis roligt och spännande att få möta barn från andra länder. Så, nu har alla i familjen förutom Martin gjort internationell tävlingskarriär i skidspåren! Fniss!

Besöket i Tjeckien bjöd på många minnesvärda stunder, men också en och annan nyttig läxa. Att se hur folk fortfarande lever i fattigdom, i dagens Västeuropa, gör att man känner stor ödmjukhet inför hur bra man själv har det. En gammal man kom en morgon dragandes på en släde med två spänner vatten i. Han saknade rinnande vatten i sitt lilla hus och jag antar att dusch inte var och tänka på förrän till våren för hans del! Matlagningen på hotellet var också ett eget kapitel. Jag hade verkligen ställt in mig på enkel kost, efter rapporter från de som var med på resan förra året, men blev faktiskt positivt överraskad över att den mesta maten i sin enkelhet var helt ok. Enkelt var ordet, men vällagat. Fantastiskt att se hur de tog tillvara allting. Inga såser, utan till kyckling och ris serverades buljongen från kycklingen. Av överbliven mat från kvällen innan gjordes nästa dag till lunch en god soppa. Ingenting gick förlorat. Av överbliven havregrynsgröt på morgonen gjorde de på kvällen dessert med grädde, choklad och rom, men då tipsade jag mamman i köket om att man kunde göra grötbullar istället! :)

På hemresan satt hela bussen och snörvlade och själv dras jag också med en förkylning. För lite sömn har dessutom gjort mig extra hängig, så ännu har det inte blivit någon träning på hemmaplan. Kanske imorgon. Det kom ju ny snö i natt, så det är klart att jag längtar ut i spåret igen.