Helt sänkt

Ja, så kan man nog bäst beskriva mitt tillstånd just nu. Känns som om hela skallen är snorfylld och att jag fräst ut allt innehåll av värde. Känner mig alldeles blank, och då menar jag inte glansen i ögonen. Försöker som bäst intala mig att jag inte alls är sjuk, men kroppen talar väl sitt tydliga språk. Ska försöka hålla mig på benen ett par timmar till. Har ett projektmöte vid 4 och kl. 5 är det dags för David att lussa med dagisgruppen. Sanna får stanna hemma i soffan - febern har fortfarande inte släppt. Igår rusade den upp över 40 grader. Stackars liten.

David gick i morse glatt, iklädd pepparkakskläder, till dagis och gladdes över att få åka taxi fram till dörren. Martin var ute med jobbet igår, så bilen blev visst kvar i stan. Till Davids stora förtjusning. Han hoppade nästan jämfota fram till taxibilen. Att det kan vara så roligt att åka i någon annans bil! Till lussetåget ska han dock hoppa i stjärngossemundering - det är det enda som gäller. Han har dansat i den där struten och med stjärnan i hand i en hel vecka, resulterande i att stjärnan inte är helt snygg längre. Men David tycker att den är perfekt.

Sanna var förstås besviken över att missa klassens lussetåg i morse, men vad ska man göra. Känns ju lite ofint att gå till skolan och smitta halva klassen med influensa... Martin åkte ned med kaffe, julmust och diverse tillbehör, som resten av klassen fick njuta av under lussefrukosten vi bjudit in till. Ja, här fixar man och engagerar sig till höger och vänster, utan att ens kunna vara med. Gång på gång. Termin efter termin. Jag måste vara dum i huvudet, egentligen. Förstå mig rätt - jag gör gärna hur mycket som helst för Sannas och hennes kompisars skull, men när mer än hälften av de som skulle vara engagerade skiter fullständigt i sina åtaganden, kan man bli trött för mindre. Tror jag föredrar privat glögg-after-school nästa år istället, dit man kan bjuda dem som faktiskt bryr sig och inte bara förväntar sig att andra ska fixa.

Men, jag ska inte sitta här och klaga. Det har varit en mysig start på "julfirandet" trots feber och förkylningar. Det blir liksom en lugn lunk i hela huset och jag har trotsat min rinnande elva och putsat och fejat i hela huset. Känns riktigt juligt och fint. Hoppas jag hinner sätta mig och sy gardiner i helgen också - kontorets sista detalj för den här gången. Bara Martin kan se till att få upp gardinstången först, så att jag kan ta ett exakt mått. Men - det verkar svårt. Det ska ju till hela 4 skruv.

Nej, nu måste jag ta fram alla papper inför mötet och samla mig, oinspirerad som jag är! Bäst att ladda med ett par lite te också. Och en lussebulle. Det är ju ändå lucia.

Önskar er en mysig luciakväll.