Feber i luciatider

Ja, så närmar sig då lucia och utan en enda sjukdag på hela hösten, så slår det naturligtvis till nu. Sanna ligger med 39.8 graders feber och är om möjligt än tunnare än vanligt. Bultande huvudvärk gör naturligtvis inte saken bättre - jag springer i skytteltrafik mellan hennes rum och köket för att kyla trasa till pannan och värma vetevärmare till kroppen som skakar av feberfrossa. Stackars liten.

Började igår, någon timme före luciaframträdandet till häst på Jennylund. Hon var så besviken. Tårarna trillade och hon sa, men mamma, jag har ju sett fram emot det här hela veckan. Och som de har övat - i en hel månad. En alvedon i magen och ordinerad till sängen åkte jag själv upp till stallet och gjorde i ordning Frasse. Glömde naturligtvis kameran, men han blev en söt stjärngosse. Sanna kvicknade till och Martin körde upp henne. På med stjärngossestrutsprydd hjälm och in i manegen för framträdande, 20 minuter senare på väg hem med Martin igen och ned i sängen. Hon såg oförskämt pigg ut just under framträdandet, men senare på kvällen kom febern naturligtvis tillbaka igen. Nu grämer hon sig över cellokonserten hon förmodligen missar imorgon kväll, dvs. om inte febern tar sig en rejäl vändning. Förhoppningsvis innebär detta att både Sanna och David hinner vara sjuka "klart" innan det blir dags för jul och jullov, för det är väl ganska sannolikt att även David får sig en släng av detta. Förhoppningsvis blir det efter hans simskoleavslutning imorgon - den har han i sin tur ju sett fram emot hela veckan.

Ja, som det kan bli.

Annars är allt bara bra. Jobbar ganska lagom mycket, dock är det svårt att få tag på folk pga överhettad marknad, så det känns som om jag lägger alldeles för mycktet tid på att just jaga. Ett tiotal fysiska möten inbokade denna och nästa vecka, sedan drar det igång igen på allvar. Bäst att rusta sig. Fattar inte att man redan är där. Känns som om förra januari och högtrycket just drog igång.

Har pyntat hela huset med ljus och med pepparkaks- och lussekattsbak i helgen har det spridit sig en härlig doft i hela huset. Mmm, vad det är härligt med jul. Senapen hann jag också med att koka i helgen, så ja, jag känner mig ganska väl rustad inför julhelgen. Julklapparna är jag klar med sedan flera veckor, så ingen panik där heller. Skönt. Då hinner man koncentrera sig på det som julen faktiskt handlar om och bara njuta.

Helgen höjdpunkt inträffade igår eftermiddag när syrran ringde och meddelade att en liten lillebror till Elin behagat komma ut. På 1 h och 9 minuter. 4 krystvärkar. Vad orättvist. Med ett sådant facit hade jag nog kunnat tänka mig på 1 och 2 barn till. GRATTIS till er i alla fall. Vad kul det ska bli att få lära känna denna nya lilla person.

Nej, nu måste jag jobba. Jaga vidare. På mitt nymöblerade kontor. Det känns riktigt städat och fint!