Jättemysig adventsfest

Sannas klass hade ordnat med adventsfest i går kväll och det blev verkligen en jättelyckad tillställning. De framförde sketcher, hade ordnat med tipspromenad och lotteri och bjöd på olika framträdanden, bland annat i form av sång och musik. Var imponerande vad de hade lyckats sätta ihop på egen hand. Bra uppslutning bland föräldrar också, så vi var nog 60 personer inklusive eleverna. Vi hade ordnat med pepparkakor och glögg, men flera barn hade dessutom bakat på eget initiativ, så det var många kg kakor som slank ned till kvällsmat igår kväll. Dessutom bättrade barnen på sin klasskassa med drygt 2600, vilket de naturligtvis var väldigt glada över.

Gårdagen var för övrigt en helvetesdag. Alldeles för mycket att göra på jobbet, en hel del krånglande översättare och massor onödigt merjobb. Verkar som om alla har hybris inför jul. Kände mig dessutom otillräcklig mest hela dagen, eftersom jag utöver fixet inför adventsfesten (vilken jag naturligtvis prioriterade och inte alls tänker ha dåligt samvete för) dessutom hade behövt närvara i skolrådet som sekreterare (som jag blev utsedd till utan att ens vara närvarande!) och var kallad till möte i rekryteringsgruppen på Dammekärr. Skolrådet hade jag naturligtvis inte en chans att hinna till: Klockan var 20.45 när vi hade städat färdigt och styrde kosan hemåt. Ringde till Dammekärr i hopp om att jag inte skulle behöva åka dit efter en redab alltför lång dag. Men jodå, folk var fortfarande på plats, så det blev ytterligare en tur... Klockan 22 var jag hemma igen och äntligen, med kraftig magkramp, kunde äta lite kvällsmat. (Kakorna var goda, men ersätter naturligtvis inte vanlig mat). Hjälpte sedan syrran med korrektur av engelsk ansökan till ett nytt jobb och stupade trött i säng strax efter midnatt. (Dock mycket nöjd över den slutgiltiga versionen - nu håller jag tummarna för att hon och familjen hamnar i Malmö istället för i Umeå efter nyår!).

Idag har krånglet på jobbet fortsatt och jag blev glatt överraskad när jag insåg att det var just idag som jag och Stina hade bestämt att ses. Precis när jag lyckats knäcka en riktigt seg nöt dök hon upp här med räkmackor, julmust och saffransbulle. TACK min vän. Det var precis vad jag behövde. 2 timmar tog lunchen och det var en av de trevligaste stunderna på länge.

Vilade (av förklarliga skäl, dvs. tidsbrist) från skidåkningen igår och hade värsta abstinensen. Idag hoppas jag på en ny mil och sedan ett svettigt zumba-pass. Mår verkligen dåligt när jag inte kommer ut i skidspåret och inser verkligen hur mycket jag har saknat snön sedan den egentligen "alldeles nyss" försvann! Håller tummarna för en lång och kall vinter, med många mil i skidspåret. Ack, sköna tanke...