Revansch i spåret

Efter påläsning på internet lade jag ned 30 minuter på vallning innan det var dags för en ny runda i spåret igår på lunchen. Valla smetades på i olika lager efter konstens alla regler och temperaturen ute fick lila burken att verka helt rätt. Men att verka rätt och vara rätt visade sig vara två helt skilda saker. Den lila vallan fick till och med glidvallan att verka trög och jag fick till och med staka mig fram i nedförsbackarna för att få skidorna att gå framåt. Envis som jag är kämpade jag på i 9 km, med ett vallabyte efter 7. En Alehofare dök upp i spåret och lät mig prova på något hemmakok till valla, som tyvärr inte alls hade de rätta egenskaperna. När jag gick på 2 meter höga styltor (kanske överdrivet...) och det var isbildning i hela vallan gav jag helt enkelt upp. Uppvärmd efter zumban fick jag dock ny energi, gjorde en snabb omvallning till blått både på glid och fäste och hade sedan 9 nya och perfekta km i Dammekärr. Bra fäste uppför och härligt glid nedför. Kändes som om jag kunde ha åkt i en evighet. Men det hade ju varit några timmars träning tidigare på dagen, så förståndet fick helt enkelt bestämma över viljan. Ny snö under natten och förmodligen svårvallat igen. Blir eventuellt en vilodag idag, eftersom det är mycket annat som står på schemat. Men om temperaturen kryper ned mot -4, så kan det förstås hända att jag omprioriterar lite i schemat...