Så länge dotterns tonårskärlek begränsar sig till sötaste Yohio, känns det som ett självklart val att skjutsa henne land och rike runt för att få uppleva några timmar av härlig tonårsförälskelse. I fredags kväll mötte vi upp syrran och hennes dotter i Helsingborg för konsert och idolträff. Sannas lycka visste inga gränser på vägen dit och det var två glada tjejer (och två glada mammor) som steg in på Helsingborg Arena. Break the Border Tour imponerade både på mig och Sanna som hört dessa låtar miljontals gånger, men också syster och lillkusin, vars Yohio-erfarenhet i princip var begränsad till Heartbreak Hotel. Med inslag av metal var det en störtskön konsert. Vi fyra rockade loss rejält och gjorde allt för att få igång publiken runtomkring oss. Antalet mobiltelefoner som lyste i mörkret, förmodligen för att föreviga stunden, var nästan skrattretande högt. Varför inte njuta av stunden och uppleva känslan där och då? Kalla mig gärna gammaldags, men hur man kan välja att inte vara närvarande i ett ögonblick som detta övergår helt enkelt mitt förstånd.
Stor- och lillkusinen på konsert tillsammans med rockmorsorna!
Yohio hade som vanligt skön närvaro på scen och lyckades charma både gammal och ung. Efter att ha dragit igång den orockiga publiken i en fem minuters lång applåd (heja oss!) bjöd Yohio på två extranummer och nu äntligen tycktes publiken landa i arenan. Direkt efteråt var det som vanligt signering och kön ringlade sig lång och bred. Det ingick absolut inte i vår plan att hamna i denna kö, men eftersom vi gärna ville få bonustid med syster och kusin och ändå blev kvar i lokalen för att prata, tyckte Sanna och Elin slutligen att vi lika gärna kunde vänta ut de tusentals fansen och se till att hamna sist i kön för att få en pratstund med Yohio. Sagt och gjort. Det blev ett känsloladdat ögonblick där lillkusinen var överlyckligt nöjd och kände magpirr över att Yohio minsann sagt att hon hade snyggt hår och där storkusinen kämpade med att ge uttryck för sina innersta känslor. Yohio bad henne berätta och mötte hennes blick, men tagen av stundens allvar var det till slut tårar som fick tala för alla känslor. Eftersom kramar inte utdelades (föreställ er kaoset bland tusentals fans) var svaret på hennes avslutande fråga naturligtvis given, men som plåster på såret gick hon till pappa Tommy och frågade gråtandes om hon inte kunde få ge honom en kram och låtsas att det var Yohio. Söt! Älskar dig, modigaste Sanna!
Snygga bakgrunder avlöste varandra.
Att få fram det man innerst inne vill säga är inte alltid lätt...
...men att möta sin tonårsförälskelse är förstås ändå alldeles underbart!
...även om det gör ont...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar