Varför?

När klockan ringer på vardagarna och man måste gå upp en viss tid är jag så trött att jag funderar över vad som är fel, och när jag väl får sova vaknar jag vid 6-tiden, pigg som en nötkärna, och undrar varför jag inte kan sova...

P.S. Grattis till pappa som fyller 63 idag.

Näst intill knäckt...

...men fortfarande med hoppet i behåll... Ingen bekräftelse på vår anmälan till Marcialonga ännu, och även om pengarna har reserverats från mitt konto, vågar jag knappt tro på att vi kommer att få några startplatser... Suck! Från glädje till besvikelse, innan jag ens vet om jag har något att vara besviken över, men ändå... Håll tummarna där ute!

Rakt igenom lycklig...

Går och nynnar för mig själv, förmodligen med ett oerhört fånigt leende på läpparna. Glädjeruset bubblar inombords, blodet pumpar runt i ryslig fart och sprider härliga endorfiner... Lyckan är total.

Jag har fått startplats till Marcialonga!

Och inte bara jag, utan även Martin och två andra mycket trevliga prickar från OK Alehof, söta L och hennes man U. Start i det italienska världsloppet i Ski Classics - det har varit en av mina största drömmar under de senaste två åren. Kommer säkert fråga mig hur jag kunnat drömma om detta när vi efter nästan 70 km skidåkning (ja, jag utgår ifrån att vi har hängt med så pass långt!) når den mytomspunna, galet branta stigningen upp mot Cavalese. Backen där till och med proffsen (som går i mål en hel evighet före oss motionärer och därmed fortfarande har spår att åka i) ofta väljer att valla om... Ja, det ska bli en upplevelse...

Tänk, skidåkning på 1400 meters höjd... I mitt absoluta skidparadis... Känns som om jag vunnit på lotto...

Efter att ha stängt anmälan på vanlig väg för nordbor i år (de tyckte att man skulle åka med en av deras utvalda arrangörer till det hutlösa priset av ca 17 000 SEK!!!), öppnades anmälningsfönstret ändå upp idag. Och så lyckas vi få plats. Har visserligen inte fått våra startnummer ännu, utan bara bekräftelse på att betalningarna gått igenom, men jag hoppas ändå att min glädje blir bestående. Om inte, lär min besvikelse hamna på pränt i denna blogg vid ett senare tillfälle... Pleeeeeeaaaaase, be good!

Mycket nu...

Så, då har jag förhört klart tredje provet för veckan, stackars Sanna har verkligen mer än fullt upp. Utöver proven har det även varit läxor som vanligt och idag 2 oförberedda prov i engelska - det tredje på en vecka! Lärarna har lyckats pricka in prov i alla ämnen på drygt 2 veckor, så det är verkligen full fart som gäller nu. Tillsammans med Davids läxor tror jag minsann att jag för tillfället lägger minst en 25%-tjänst på läxhjälp... Undrar hur många procent det sammanlagt blir med alla mina andra åtaganden...

Sanna tvåa i KM

För ett par helger sedan avgjordes KM på Sävebanan. Sanna kom 2:a i tölten och hamnade precis utanför final i fyrgången. Hade ena domaren följt de andra domarnas bedömning, hade hon gått in som tvåa i finalen och haft en riktigt bra chans till fin placering. I alla andra gångarter hade hon dock högst bedömning, så det var ändå en mycket nöjd dotter som kom hem från dessa klubbmästerskap, dessutom med placering i galoppracet i slutet av dagen (fyra tror jag)!

 Sanna och Hjörtur i tölten.

 Trots lyftande flygplan, behåll både ryttare och häst lugnet.

 Prisutdelning i tölten, Sanna tvåa från vänster.

 En glad hästtjej.

Fin blå rosett under den härliga manen.

Det här gjorde vi bra kompis! En nöjd Sanna och Annie.

Full fart i galoppracet - kan lova att mamma hade högre puls än både dotter och häst tillsammans!

Hur mycket tvätt kan det egentligen bli?

Ja, den frågan ställer jag mig varje vecka. Förstår inte vart alla kläder kommer ifrån, än mindre hur fyra personer kan lyckas skapa sådana enorma tvättberg så snart skola och jobb drar igång... Om jag inte jobbat hemifrån och kunnat slänga in maskin på maskin dagarna i ända, tror jag på fullt allvar att hela mina helger hade gått åt till tvätt. Och det hade ju inte funkat - på helgerna har jag ju redan fullt upp som det är?!

En stor förklaring till dessa berg ligger förstås i det inte alltför charmanta höstvädret, som tycks vilja bjuda på en god portion regn varje dag. Resultatet blir förstås att Davids skolkläder räcker i knappt en halv dag (alltså minst 1 ombyte efter skolans slut, med lite fotboll i det blöta gräset oftast 2). Samma sak gäller förstås träningskläderna, som 1) antingen stinker efter en framfart i gymmet och därmed inte kan komma på fråga för återanvändning, eller 2) är så genomblöta och smutsstänkta efter ett löppass, att allt annat än direkttvätt är att glömma.

Med följande aktivitetsschema innebär det förstås många träningsplagg per vecka i tvättkorgen:

Måndag:
David - gympa i skolan, löpning i Skatås
Sanna - vila, om inte ridning hos kompis
Martin - löpning i Skatås
Angelica - gymmet 2 gånger, alternativt gymmet en gång + promenad i Skatås

Tisdag:
David - fotbollsträning, eller som från och med denna vecka och 6 veckor framåt - löpning i Kvantumserien
Sanna - gympa i skolan, Kvantumserien
Martin - Kvantumserien
Angelica - gymmet och Kvantumserien

Onsdag:
David - innebandyträning
Sanna - ridning
Martin - löpning om han kör Sanna till ridning, annars vila
Angelica - gymmet

Torsdag:
David - vila
Sanna - gympa i skolan
Martin - vila, om det inte blir en runda i Dammekärr
Angelica - gymmet

Fredag:
David - vila om aktivitet på helgen, annars kortare löpning
Sanna - vila
Martin - löprunda med kund på lunchen
Angelica - gymmet alt. vila

Lördag:
David - innebandymatch, alt. springtävling
Sanna - vila, om inte hos någon kompis och rider...
Martin - vila, alt. springtävling
Angelica - vila (läses påhejande supporter!)

Söndag:
David - fotbollsmatch eller innebandymatch (om inte på lördagen)
Sanna - vila
Martin - vila alt. löpning el. promenad med frugan
Angelica - vila (pååhejande supporter) alt. em-pass på gymmet eller promenad

Utöver alla dessa plagg som används aktivt en rad överdragsjackor, byxor, mössor, reflexvästar mm. som också lyckas bli alldeles blöta av svett eller regn på väg hem från träningar, eller under träning.

Riktar denna blöta höst ett extra varmt tack till min nya kompis i tvättstugan, som ser till att kläderna torkar på ett nafs. TACK älskling för den effektiva torktumlaren som du fixade! Sa jag att jag ville ha en ny spis och ugn också?!

Vilket jävla skämt!

Kolla instruktionerna David fått till nästa veckas läxa:

Under NO i OneNote har det sitt arbete som hösten som ska rättas klart det som de kan lösa utan boken.

Är för fan inte klokt - en lärare som inte kan skriva ett begripligt meddelande!!! Fy skäms! Om lärarna författar sig på detta sätt, vem kan då kräva att barnen ska lyckas i skolan? Det är ju ett skämt för helvete. Hade det varit Davids klassföreståndare från Iran (som i 99 fall av 100 skriver klanderfritt) hade jag kunnat ha visst överseende, men det här är ju för 17 skrivet av en svenska... OMG! Glad att David endast har denna lärare som ämneslärare i två ämnen och inte i övriga - då hade jag varit riktigt orolig nu. Arg förälder idag.

Mysig helg i Götet

Ännu en helg har ångat förbi i rasande snabbt tempo, men oj vilken fantastisk inledning den fick (avslutningen med fotbollscup i Älvängen var också fantastisk, där David och hans härliga lagkompisar tog hem vinsten). Söta S och J hade firmafest och bjöd vanan trogen in min käre make och mig att delta. Började redan fredag förmiddag med en timmes beach volley på härliga Beach Center i Kviberg - ett fantastiskt ställe måste jag säga - och så jäkla grymma vi var! Riktigt superkul och härligt svettigt - kändes i hela kroppen både lördag och söndag, kanske också för att jag värmde upp med 3 km rullskidåkning i Skatås. Tungt på gruset, men mer stabilt än på asfalt, men med alla muskler på helspänn känns det riktigt styggt i kroppen efteråt. Får utvärdera om det är värt smärtan efter nästa pass, tycker att jag dragits med känslan av aj-ont i ryggslutet sedan i fredags och jag känner mig absolut inte beredd att "aktivera" diskbråcket igen. Hur som helst. Efter den galet roliga timman på Beach Center styrde vår kos mot Clarion Hotel Post i Göteborg. Efter incheckning blev det lunch, därefter lite barhäng på Gamle Port - vet inte när jag var där senast, men det känns som minst ett och ett halvt decennium sedan! Trevligt hade vi i alla fall och smått runda om fotsulorna återvände vi till hotellet för ombyte till kvällen och besök på mysiga Källarkrogen. Åt gott, drack gott, skrattade glatt och hade en riktigt mysig utekväll. Kvällen avslutades i loungen på posthotellet, i avslappnad skön stämning med lagom hög musik för oss "äldre".

Funderade mycket över atmosfären i posthotellet, som fått så mycket uppmärksamhet i pressen sedan det invigdes tidigare i år. Att materialen var påkostade råder det inget tvivel om, men smaken hos den som inrett känns minst sagt tvetydig. Skönt avslappnade soffmiljöer, där man fick känslan av att sitta i någons vardagsrum med elden sprakandes bakom ryggen, hörde till de mest positiva inslagen, överdådiga lampor, dova färger och udda materialval och blandningar till de mer negativa. Påkostat ja - smakfullt nej. Får nog säga att det finns bättre boendealternativ i Götet om man ser till det rent estetiska, men bekvämligheten, servicen och storleken (det var ett gigantiskt rum vi fick) var absolut klanderfri. Frukosten var en ren njutning och får mitt absolut högsta betyg. Möjligheten att sitta i soffmiljöerna var extra lyxig på morgonen, med en brinnande eld som enda utsikt fick vi en härligt avslappnad start på dagen. TACK kära vänner för detta fantastiska dygn.

Jag som ogillar stökiga barmiljöer, för hög musik och kletiga människor måste också passa på att slå ett slag för baren på posthotellet. Det rådde en härligt avslappnad stämning och publiken var lagom gammal, utan att för den sakens skull kännas pensionärsmässig! Fick i och för sig känslan av att stället för tillfället tillhör Götets mest hippa inneställen, men publiken saknade ändå wannabees och annat löst folk. Propert klädda människor, trevlig personal i baren, lagom hög musik och sköna soffor - det är vad jag kallar bar life á la medelåldern - I LIKE!

Vilken glädje att vara frisk

Efter en veckas snorande känner jag mig oerhört nöjd över att vara frisk igen. Må bra-känslan som infinner sig inför, under och efter varje pass i gymmet är fantastisk. Att jag nu på morgonen dessutom fick infon om att schemat utökas med 2 switching-pass fr.o.m. vecka 41 blir förstås som grädde på moset och min dag känns plötsligt mer än perfekt. Älskar verkligen att träna och att känna mig frisk, stark och levande! Tjo!

Backflash á la 1988

Trots oerhört många förändringar inom skolans värld sedan jag själv var del av den, så kan jag efter gårdagens och morgonens kemiförhör med Sanna konstatera att förändringen åtminstone inte letat sig in i kemilokalen. Tror minsann att både labbar och instuderingsmaterial är exakt det samma som på min tid. Kanske att bokens utsida fått ny layout, men njae - knappt det! Kul har det i alla fall varit att förhöra och få en tillbakablick i livet - som tur är verkar Sanna och hennes klasskamrater inte vara lika olydiga som jag och mina klasskamrater en gång var i kemisalen... Våra experiment gick inte sällan överstyr, vill jag minnas... Samtidigt är jag förstås tacksam över att det inte är jag som ska ha stort kemiprov idag och dessutom svenskaprov lektionen dessförinnan. Sanna är dock lika cool som alltid och går som vanligt iväg med sin härligt avslappnade inställning att "det löser sig". Beundrar den ungens lugn inför allt hon gör - en egenskap som hon absolut inte fått från mig, men som jag är oerhört tacksam för att hon begåvats med. Kan hon få behålla det kommer hon med all sannolikhet att uppnå alla sina drömmars mål. Du är bäst, min finaste skatt!

Rullskidpremiär!

Nu har jag gjort det! Testat rullskidor, alltså! Längtan efter snö blev som ni alla förstår alltför stor, så efter ett drygt års övervägande blev det idag premiär. Bildbevis får jag naturligtvis dela med mig av, eftersom David var snabb med kameran! Kanske blir det en fortsättning, kanske inte. Min spontana känsla är inte direkt att jag är överväldigad, men vem vet - större under har säkert skett!

Dunderförkyld och rastlös

Fy vad jag hatar att känna mig dassig. Inte nog med att alla luftvägar blockeras av segt slem, dessutom hindras min framfart i träningslokalen. Får värsta abstinensen och känner mig allmänt rastlös. Städar som aldrig förr, i brist på annat. Tycker jag anar en vändning idag. Hoppas på det och att vila resten av veckan ska göra susen och snart få mig tillbaka i träningsoutfiten igen. Längtar efter att bli svettig efter ett jobbigt pass - känns betydligt härligare än den kallsvett som för närvarande drabbar mig vid minsta ansträngning. Fy!

David med idolen

Fick naturligtvis passa på att fota David med idolen Anton Hysén när han gästade Nödinge för några veckor sedan.

Nostalgi

Vet inte hur dessa gamla bilder dök upp i min telefon, men kände mig bara tvungen att dela med mig av denna underbara bild. Kanske publicerad förut (i sådana fall gissningsvis 2007), men hur som helst värd att förevigas. Från skidsemester i italien😍.

Rekreation

Kvällen sänker sig över taken, värmeljusen lyser upp den tidiga höstkvällen och kaminen sprakar och värmer våra kalla tår - det här kallar jag rekreation på högsta nivå. Vårt paradis i skogen, vårt lilla andehål i vardagen, vår mysiga stuga. Vad lyckligt lottad jag känner mig en kväll som denna, omgiven av mina tre bästade älsklingar...

Skidlängtan...

Solen skiner utanför fönstret och det är säkert en alldeles härlig sensommardag (nej förresten, det ser höstlikt ut!) och plötsligt drabbas jag av en sådan skidlängtan att livet nästan känns jobbigt. Blir rastlös och kan inte längta nog efter vinter och snö. KOM NU!!!

Soffan

Tur att du inte åkte med mamma, för det hade inte varit bra för din rygg!

Rhodos - en välbehövd semester

Sällan har jag tyckt att det varit så skönt att åka på semester, sällan har jag längtat så efter att bara göra ingenting. Vår vecka på Rhodos kom därför att bli perfekt. 46 grader i skuggan när vi landade gav förstås känslan av att gå rakt in i en vägg när vi steg ur planet, men så snart vi nådde hotellet (efter 15 minuter) och knatat ned till stranden, var värmen inte alls besvärande. Dag 3 förärades vi dessutom med en härlig bris, som beslutade sig för att stanna ända tills dagen för hemresa. På grund av fantastiskt bra flygtider blev det hela 8 dagar på resmålet, men om någon hade sagt att vi varit borta i 2 veckor hade jag enkelt trott på det. 8 längre och mer avslappnade dagar har jag aldrig varit med om förut. Återigen hade jag tur att jobbet höll sig i schack och jag kände mig verkligen ledig - för andra semesterveckan i år! Bara familjemys och ha det bra-känsla, massor av böcker på stranden och galet crazy upptåg till havs. Martin och barnen testade på "soffan", som David drömt om sedan Mallorca förra året, då vi tyckte att han var för liten. Två gånger hyrde vi även vattenskoter och oj, så kul vi hade. Martins skoter, som visade mph, trodde mig inte när jag sa att jag och Sanna kört i 78 km/h, men han blev snart övertygad. Vid nästa hyra var det dags för David att åka med mamma och han gjorde stora ögon när han sa att jo, pappa - det stod faktiskt 79 på displayen! Första gången ville David absolut åka med pappa, men när han såg att även mamma kunde gasa på, ville han förstås prova att åka med mig nästa gång. När jag dessutom sladdade upp en hel ocean av vatten över solbadande stekare på madrasser, trodde han inte sina ögon. Gapskratt och bonuspoäng till mamma förstås! Naturligtvis fick barnen prova på att köra själva, med mig och Martin bakom sig, och allt annat än full gas var inte att tänka på. Snacka om adrenalinkick! Kul hade vi och visst kommer det att bli vattenskoter igen. Ja, vi hade verkligen en underbar vecka och Rhodos måste absolut rekommenderas. Mitt senaste besök var 1989, men faktum är att ön inte alls kändes överbefolkad som andra turistmål, och faktiskt lyckats behålla en hel del av det genuint grekiska.

Men fy skäms för solstolskillen som inte tog betalt av grekerna själva, men dagligen stod och väntade på var turist - föga förvånande att landet står inför konkurshot och jag lovar att detta inte var det enda under veckan som bekräftade att grekerna inte är ett dugg intresserade av att själva lösa sin situation. Hoppas faktiskt att de blir utslängda ur EU snarast, dags för dem att vakna upp och lära sig ta ansvar för sin egna situation.

Våra födelsedagsbarn

Sommarlov innebär ju årligen tre gånger födelsedagskalas i familjen Johansson/Eriksson. Först ut var David den 24 juni, som i vanlig ordning beställt jordgubbstårta. "Två vill jag ha, mamma", så visst, det fick det ju bli. Dessutom hade mormor bakat kakgubbe, som danska traditionen bjuder, och oj så smaskig den var. Faktiskt mycket bättre än den min mormor alltid tog med till mitt kalas som barn. Var förstås en nöjd kille som kröp ned i sängen efter en lång dag, förmodligen mest nöjd över biljetterna till Supermatchen.

13 juli var det dags för Martins stora dag - i år extra stor, eftersom siffrorna hamnat på 40. Hela våren har min käre make velat fram och tillbaka om den stora festens vara eller icke vara, en resa till varmare breddgrader och diverse andra förslag, för att slutligen bara konstatera att nej, jag vill inte göra något särskilt. Då blev det förstås för mig att smida i det fördolda och plötsligt var det ordnat med både fest och resa! På födelsedagen bokade jag in snickare, som kom redan i ottan. Hela natten dessförinnan hade jag frenetiskt tapetserat klart inne i stugan och kände mig supernöjd över att inte behöva lasta över det ansvaret på pappa (min master tapetsör!) när de dök upp vid 9-tiden. Fortfarande intet anande, men glad över att några hittat honom (trots att han meddelat att han skulle befinna sig på hemlig ort!), mumsades det frukost på en av stugaltanerna. Strax var även Martins föräldrar på plats, hans syster och oops... hans kollega! Vad faan..., utropade han, men tycktes fortfarande inte fatta någonting. Snart var hela trädgården full av familj och vänner, som tagit dagen i anspråk för att bjuda Martin på årets present - en fixardag i stugan. Allt som blev gjort denna dag kan jag fortfarande nästan inte förstå, men oj, vad skönt med all er hjälp! TUSEN TACK alla som dök upp och hjälpte till - ni gjorde ett fantastiskt jobb och gav både Martin och mig en dag vi sent kommer att glömma. Vilka vänner - tack för att ni finns! 2 dagar senare kunde vi med gott samvete lämna stugbygget för ett annat semesterparadis - Rhodos (separat inlägg kommer att följa). Ska försöka få tag på bilder från Martins stora dag - hade fullt upp med att fixa, dessutom med ösregn som motarbetare, så fotandet överlät jag åt andra.

Tidig morgon direkt efter nattlig hemkomst från Rhodos var det dags att köra Sanna till andra ridlägret på Stall Tofta. I ett helt år har hon sparat varenda krona för att kunna förverkliga en andra lägervecka och tyckte som vanligt att det var värt vartenda krona, 3500 för att vara exakt... När lägret var betalt var det förstås lägligt att fylla år dagen efter avslutad lägervecka och kunna önska sig medel inför nästa års läger... Födelsedagen tillbringades i Falkenberg, där David skulle springa lopp. Sen ankomst gjorde tyvärr starten väldigt stressig, varpå skorna glömde att knytas... En tredjeplats utan någon som helst träning de senaste 6 veckorna gjorde honom ändå nöjd och glad - när han dessutom fick syn på mormor och morfar utmed banan var förstås lyckan total. Efter loppet överraskade mormor och morfar med tårta på mysigt café. Därefter blev det lunch vid havet och ett snabbdopp i det inte alltför varma havet. Lagom till att vi skulle säg hejdå för dagen, drog det inte häftiga vindar och ett därpå följande sällan skådat regnväder. Hemresan tog extra tid på grund av hemsk trafikolycka på E6:an, men väl hemma fortsatte firandet med farmor och farfar. Och tur var det minsann att vi styrt kosan till Falkenberg - där hade vi strålande sol hela dagen, medan Nödinge mest bjudit på regn. Kändes konstigt när vi kröp till sängs på kvällen - en tonåring i huset - hur gick det till? Vart tog tiden vägen? Vår lilla, fina tjej har plötsligt blivit stor. Grattis gumz!

Sanna - vår vinnare

Något som jag glömde rapportera om i början av sommaren var Sannas vinst i vårserien, en orienteringstävling med sex deltävlingar runt om i Göteborgsregionen. Försommarens fina resultat följdes upp av ytterligare en vinst i Göteborgs 3-dagars häromveckan, där det både ingick medel, sprint och långdistans. Som segrare i samtliga tävlingar var det ingen tvekan om vem som tog hem den sammanlagda högvinsten. Grattis vår fina tjej!