Har på grund av brist på ork, motivation och krämpor efter Marcialonga inte alls tränat som jag önskar den senaste tiden, men ibland får man väl vara så snäll och lyssna på kroppen och gissa att den kan vila sig i form. Vi skrattade dock gott åt oss själva i gårdagens skitväder och förvånades faktiskt inte alls över att vi var helt ensamma i spåret - för första gången den här säsongen.
Positivt överraskad av att höger handled inte kändes så illa längre. Vänster ljumske kändes också ganska ok, medan höger fortsätter att strula. Maken bjöd på en timmes massage igår kväll och från en smärtande punkt i höger skinka strålar det vidare fram i höger ljumske och upp i höger magmuskel. Gissar att jag drog på mig en rejäl sträckning i något av fallen i Marcialonga. Får fjäska för mer massage under veckan och ersätta skidåkning med promenader för att mjuka upp hela högersidan. Inte bra för en redan dålig rygg att gå med spänningar - då gör sig snabbt min gamla ryggskada påmind. Jävla kropp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar