Jag och min älskling i soffan

Äntligen är den igång - min absoluta älskling, TV-soffans helgedom, vinterns långkörare - den härliga vinterstudion. Ser fram emot många mystimmar i soffan framöver. När det krockade med fotbollscup lördag morgon åkte naturligtvis inspelningsfunktionen på, så att jag i lugn och ro kunde följa våra duktiga längdåkare lördag natt när vi kommit hem från julbordet med NSK. Jag och julbord är för övrigt en ytterst dålig kombination sedan mina ungdoms dagar, då jag jobbade som servitris på Toftaholm Herrgård. Efter att ha blivit bortskämd med julmat av absolut gourmetklass, har jag ganska höga krav... hatar färdiglagade snabbprodukter och halvfabrikat, som bara känns slabbiga och sjaskiga. Fy! Pre-partyt hemma hos familjen K. och O. Johansson var trevligt och mysigt som alltid, resten av kvällen hade jag faktiskt kunnat vara utan. Lät mig övertalas att gå av min käre make, som tyckte att vi behövde egentid efter alla hans resor, men med bordsplacering vid olika bord och utan visuell kontakt hade jag lika gärna kunnat stanna hemma. Mamma och pappa, som kommit för att se David spela fotbollscup tidigare på dagen, stannade kvar på kvällen och höll barnen sällskap. Känns pissigt att inte även jag stannade hemma. Sista gången jag lät mig övertalas till något jag absolut inte vill. Känner mig fortfarande sur på Martin, som i vanlig ordning surade demonstrerande när jag uttryckte min vilja att stanna hemma. Tycker han fastnat i värsta 40-års trotsen och kan bara tacka gudarna för att jag själv är några år yngre och inte befinner mig i samma krisfas... Hu!