Sjukt nöjd!

Sjukt nöjd och så otroligt stolt över mig själv! Gårdagens framfart i fädernes spår kan inte sammanfattas på annat sätt. Upplevelsen saknar motstycke och denna underbara skidresa ska jag med gläjde bevara i mitt inre så länge jag lever - och mer än gärna återuppleva!

Klockan ringde 05.30 och trots att jag sovit gott kändes det förstås okristligt tidigt. Ner i ett par långisar och snart på väg in i frukostmatsalen på ypperliga Hotell Moraparken. Några fler yrvakna skidentusisaster på plats. Yoghurt med torkad frukt och müsli och en portion havregrynsgröt med lingonsylt fick samsas med en kopp te, mer fick inte plats hur jag än försökte. Lite tävlingsnerver som spökade, kan jag villigt erkänna. 07.15 var bilen packad och Martin skjutsade mig ut till starten. Insläppet till tidiga startleden skulle vara kl. 8 och tro mig att jag blev lagom panikslagen kl. 07.50 när jag insåg att tävlingsadministrationen sjabblat och gett mig fel nummerlapp. Som tur var ordnades det snabbt och mina skidor hamnade om planerat i första led i tävlingsklass 2. Tågade tillbaka till bilen och där träffade vi på norrmannen och hans fru som vi bekantat oss med i vallaboden kvällen innan och tillsammans provkörde vi lite skidor och tilläggsvallade. Temperaturen hade gått närmare nollan än tidigare prognoser skvallrat om och det kändes skönt att kunna justera före start.

En stund före startskottet stötte vi på ett glatt gäng Alehofare, som lovade stå i spåret och heja på under resans gång - och som det hejades! Många glada tillrop gjorde resan till mål riktigt lustfylld. Men den största lusten genererade jag naturligtvis själv - kände hur adrenalinet strömmade i kroppen när vi körde iväg. Bomstopp i uppförsköret hela första milen där jag, bland flera, vrålade att folk skulle hålla sig till höger, dock till föga hjälp. Strax före första vätskekontrollen kunde jag börja utnyttja kraften i kroppen på riktigt och kände mig riktigt stark i sista stigningen före drickapausen. Därefter följde 2 mil i rasande tempo - överträffade mig själv på alla punkter. Körde snabbare än jag någonsin gjort förut och snittade 15,2 km i timmen. Såg på pulsklockan att det gick ruskigt bra och det var knappt att Martin hann infinna sig för att heja på utanför Moraparken en dryg kilometer före upploppet. Han var grymt imponerad av min framfart och trodde nog han såg i syne. 2.01.44 efter start korsade jag mållinjen, vilket innebär att jag förbättrade min tid från förra året med 40 minuter.

Min sammanlagda placering blev 222:a av totalt 8800 och även om jag har svårt att ta till superlativer om mig själv, så är detta absolut ett ögonblick jag tänker göra det: Jag känner mig helt enkelt fantastisk, överlycklig och riktigt bäst. TUSEN TACK för alla lyckönskningar jag fick före loppet och alla grattismail, sms, sånger, hejaramsor som haglat över mig efter målgång. Jätteglad över att så många gläds med mig - jag, en helt vanlig 2-barnsmamma, som började åka skidor förra säsongen! Jag kan knappt tro att min prestation är sann.

Från årets Tjejvasa ska jag bära med mig känslan av ett oerhört lyckorus, den fantastiska känslan av att fullt ut kunna lita på sin kropp och veta att den klarar utmaningen utan problem. Resan från Oxberg till Mora var sannerligen a piece of cake och den som känner mig förstår naturligtvis att det redan finns nya mål på min agenda. Och eftersom varken före, väder eller skidor var perfekta igår kan ni säkert gissa att det redan funderas över hur prestationen ska kunna förbättras till kommande år... Jag har 17 minuter upp till Eliten och om jag sluppit slöfockarna i första backarna och dessutom lyckats lite, lite bättre med skidorna, så lovar jag att jag inte varit långt från topp 50. Är så oerhört nöjd med min prestation - men också över känslan över att jag vet att jag kan förbättra mig. Det är en morot som jag kanske får gnaga på ett tag - men morötter hör till min favorit, så här ska gnagas - det kan jag lova!

Tjohooooooooooooooooooooooooooooooooooooo!

bild lånad från Photomic.com

Wish me luck!

Håll nu alla tänkbara tummar runt om i landet (och gärna ni i andra länder också) för att det blir en härlig upplevelse i Vasaloppsspåret och att säsongens 60,9 mil på skidor har gett resultat. Önskar så att vädrets makter vill visa sin vänliga sida och bidra till att göra Tjejvasan till mina drömmars lopp. Skidorna är vallade, bilen packad - hoppas på ett par timmars sömn innan det bär iväg tidigt imorgon bitti, men känner jag min kropp rätt, så blir det en lång och sömnlös natt, med många tankar! Känner mig som ett förväntansfullt barn inför julafton! Fniss!

Välkommen till pysselboden!

Har inte direkt fått utlopp för min kreativa sida på en evighet, så vad kunde passa bättre än att ge mig en alldeles ny typ av pysselbod i födelsedagspresent! Här pysslar jag, oavsett om jag har tid eller inte, med passion och minutiös noggrannhet. Här läggs förhoppningsvis grunden till Tjejvsasan i helgen, medan de sista lagren glidvalla och fästvalla får tas omhand på plats. I packningen ingår naturligtvis mitt nya vallaställ och vallajärn - oerhört värdefulla skatter för en skidentusiast som jag!

På medaljplats!

Åkte med Sanna till mormor och morfar i Småland igår, för att tillgodose hennes högsta önskan inför sportlovet. Blir bra med ett par extra händer nu när mamma kommit hem från sjukhuset, men fortfarande är långt ifrån fit for fight. Dessutom ska hon gå i restaurangskola på Toftaholm Herrgård, som avslutas med att nära och kära får komma på supé. Blir väl käre far som får representera familjen, för tyvärr är det ju lite långt att åka fram och tillbaka härifrån. Får hålla tummarna för att hon vill visa vad hon lärt sig när hon kommer hem! :)

På vägen hem tog jag svängen förbi Ulricehamn och åkte av bara farten 21 km på skidor i Ulricehamnsloppet. Blev faktiskt trea idag, så föga förvånande att jag just nu strålar ikapp med den härliga vintersolen vi haft över oss idag. Var kanonfina spår och en glädje att susa fram. Tyvärr blev det lite kallare i natt än vad yr.no utlovat, så glidet hade kunnat vara lite bättre, men mitt fäste var alldeles kalas. Riktigt kul. Lovar att snart dela med mig av bilder från "boa" där förhoppningsvis nya framgångar snart förbereds...

Dags att återvända till verkligheten bakom skrivbordet efter exakt ett dygn på resande fot. Har varit en galen vecka på jobbet och för att det inte ska bli mer än kaos imorgon är det bäst att jag börjar kika på en del av det som ska levereras på måndag och tisdag. Imorgon dyker det helt säkert upp nya projekt, så det är bara att ge sig ner i kolgruvan igen... Men efter dagens prestation blir det åtminstone med ett leende på läpparna!

En alldeles tokig dag, men underbar födelsedag

Trots att det på de flesta fronter varit (och ser ut att fortsätta bli) en alldeles tokig dag, så har jag samtidigt haft en fantastisk födelsedag. Morgonmys på sängkanten med perfekta presenter till en skidtoka, därefter flera härliga överraskningar i form av telefonsamtal, mail, besök (tråkigt att jag inte var hemma någon av gångerna M!), blomsterbud och kramar. Även om dagen varit hektisk och mycket krånglat (främst på jobbet), så har i alla fall födelsedagsdelen varit mer än perfekt. Härligt att omges av sådana vänner och av er värmande omtanke. Som jag tidigare sagt - ledsen om jag inte räcker till att vara lika god vän tillbaka för tillfället! KRAMAR

Hur svårt kan det vara?!!

Gjorde ett röj i förra veckan och försökte förklara för familjemedlemmarna hur enkelt det blir om var sak hamnar på rätt plats när den använts klart. För den yngre generationen har resultatet varit enastående, medan den äldre fortfarande samlar på hög över hela huset och blir sur när man påpekar det. "Men jag diskade ju..." Ibland fattar jag verkligen inte varför man frivilligt tillbringar livet med en så trögtänkt varelse...

...in i bubblan...

Var på lanseringsmöte igår och som alla tidigare år är jag lika överraskad över att det återigen är dags att gå in i bubblan... Lanseringen har ett annat upplägg i år och från att ha upplevt ett "lagom-år" 2010 verkar det vara "fullt ös - medvetslös" som gäller för 2011. Vet i allvarlighetens namn inte om jag är villig att göra den satsningen, men jag får väl dra i handbromsen om det spårar ur... Det finns med andra ord risk för att jag inte kommer att vara så social en tid framöver, men locka gärna med mig ut på en promenad eller en skidutflykt (dagar som denna när det regnar är jag dock ingen skidåkare!). Frisk luft och motion ska jag absolut inte prioritera bort även om jag så behöver jobba dygnet runt - däremot finns det risk för att dammråttorna anfaller om du har vägarna förbi på ett besök! Tips på bra städhjälp mottages tacksamt! Första bauta-filerna har landat i datorn - dubbla arbetspass krävs för att kunna möta deadline på torsdag... Urk!

Västgötaloppet

Det blev en strålande skiddag i Ulricehamn igår. Efter isiga spår i Dammekärr under veckan som gick, med ett pulserande och svartblått blåmärke på vänster höft som resultat, kändes det skönt att återigen få byta skidmiljö. Hade dock inte vågat hoppas på så perfekt före - fantastiskt fint preparerade skidspår, absolut Tjejvasaklass, därtill riktigt bra vallade skidor som jag lyckades med helt på egen hand. Två omångar klistervalla, Rode Chola i botten, Start Wide ovanpå och längst ut blå kallvalla. Lila parafin på glidytorna och åkupplevelsen var total. Wow! Kom i mål på finfina 1:27:28 på 20 km och känner mig supernöjd med min 6:e plats. Var liksom förra veckan tråkigt trångt i starten och första kilometern var riktigt seg, men därefter var det egentligen ganska ok. Förutom i uppförsbackarna. Blir så förbannad på de skidåkare som inte kan hålla till höger. Skrek flera gånger att de skulle flytta sig längre fram, så att man fick skida uppför backarna istället för att saxa. Grrrr!!! Hade så gärna velat få ett perfekt lopp och se vilken minuttid jag kan komma ned på. Hoppas på fortsatt vinterväder under veckan, så att jag kan få ett nytt försök till helgen. Kommer dock att vara svårt att matcha spår och tider - det var verkligen fint igår. Lycka i min själ!

Igår var för övrigt första långloppet för Martin. Vi stod bredvid varandra på start och jag sa åt honom att ta varje chans till omkörning som fanns. Ganska tidigt fick jag en lucka på högerkanten och drog förbi ett hundratal. Kvar blev Martin som sedan kämpade i 8 km innan han hann ikapp! Kom springande i en uppförsbacke och körde förbi mig. 2 km senare var det vätskekontroll. Där är jag faktiskt ganska rutinerad, om jag får säga själv, och fick in ett riktigt bra ryck förbi en seg klunga. Hörde Martin bakom mig: Men vad fan ska du ta vägen nu då? Hade sedan honom bakom mig fram till målllinjen, som vi korsade exakt samtidigt! Såg flera kvinns i spåret som lotsades runt av sina män och känner mig därför extra stolt över att jag fick vara dragplåster åt Martin. Han sa att om det inte vore för att han visste att jag låg före, så hade han gett upp flera gånger om. Före start var han ganska kaxig och tyckte att vi nästa gång borde åka ett 42 km lopp. Kan du göra, sa jag, men jag håller mig omkring 20 km. Efter loppet var han ganska nöjd med 20 km och premiären på 42 lär nog dröja för oss båda! Fniss. Var riktigt kul. Och förstås skönt att han inte slog mig med någon fjuttig hundradel. Herregud - låta mig ligga där och göra jobbet för att sedan försöka göra en slutspurt?!! Stängde honom fint på upploppet och känner mig härligt nöjd! Jättekul dessutom med en sport där vi konkurrerar på lika villkor. Han är naturligtvis starkare än mig, men jag mer uthållig med ett jämnare tempo. Han tar mig i nedförsåkningarna, medan jag är snabbare uppför. Ja, det var verkligen en kanondag.

Barnen ville vara hemma och Sanna tog med David på fotbollsträning på morgonen. Gick hem från Vimmersjön, gick sedan till torget och åt lunch på McDonalds, för att sedan tillbringa eftermiddagen sjungandes i "Kören för alla", som uppträdde i kyrkan kl. 17. Var en riktigt härlig och glad föreställning och en toppenbra avrundning på en perfekt dag.

Nu ska jag vila kroppen i några dagar och fundera över när och var det blir dags för nästa skidäventyr. Ha en riktigt bra vecka!

Rapport från Stråkenloppet

Söndagen ägnade jag åt framfart i skidspåren. Föga överraskande, men både orten och terrängen var ny mark för mig. Det var långloppstävling i Mullsjö och i fredags kväll bestämde jag mig för att delta. 21 km skulle avverkas och jag kände mig faktiskt nästan oberörd när jag kom i mål på 1:33:58.3. Startade i sista startled och första kilometern gick i tråkigt långsamt tempo. Gick snabbt över i endast 2 spår och med mer än 1000 startande var det mer än trångt i spåren. Det var först efter andra vätskekontrollen, efter ca 15 km, jag kunde smyga förbi den gigantiska klungan och köra på i eget tempo fram till mål. Jag är naturligtvis ruskigt nöjd med tiden, men visst funderar jag över hur det hade gått om jag hade fått stå i första ledet... Till saken hör nämligen den att jag var 6:a i mål bland kvinnor, 15:e totalt av kvinnor och män... 4 minuter upp till 3:e platsen, vilket jag enkelt hade kört in om jag sluppit köa mig igenom den första kilometern. 11 minuter fram till vinnaren, som jag faktiskt också tror att jag hade tagit om jag bara haft en bättre startplats. Men, nästa år är jag seedad till bättre startled och förhoppningsvis har vi då kunnat njuta av ännu en härlig och snörik vinter, som gör att jag har nya skidmil i benen och kan återkomma till Mullsjö för revansch! Fniss, skämt å sido, men det är klart att tävlingsmänniskan gör sig påmind när jag så här i efterhand inser hur nära jag var en topp-tre-placering! Ska nu vila kroppen i några dagar, sedan hoppas jag på nya mil i Dammekärr och kanske ett nytt skidäventyr nästa helg... Ja ni hör - jag har nog blivit galen! Äääääääääääääääälskar skidor!

I tävlingsledet!

Blev glatt överraskad igår när Vasaloppsadmin mailade och meddelade att jag är flyttad till tävlingsklass. Med tanke på att jag startar samtidigt som eliten, så blir det säkert trångt fram till första backarna och därför hade det kanske varit bättre om jag hade fått vara kvar i startled 3 (motionsklass 1), men samtidigt ska det förstås bli oerhört spännande och inspirerande att få stå bakom de ryggar som kommer att tävla om förstaplatsen. Eller också oerhört knäckande... Känner plötsligt ett större tryck på prestation i och med placeringen i detta startled, men kan ju inte göra mer än mitt bästa. Vad det räcker till återstår att se - både före, valla och dagsform kommer att vara avgörande utgången och det är ju knappast något jag kan påverka just nu, så det är väl bara att känna lugnet och träna vidare i skidspåret. Ser ut att bli en fin vinterdag - härligt!

Bilder från Jizerska

Hittade bilder från Jizerska-loppet på nätet. Fanns fotografer på plats och vet åtminstone när två av bilderna togs, ca. 5 km från mål strax efter Nová Louka. Kunde ju tyvärr inte göra något namnbyte (tog ju över startnumret med kort varsel från en annan Alehofare som blev sjuk), men hoppas ändå få använda mig av loppet som seedningsgrundande till Tjejvasan. Får hoppas att Vasaloppsjuryn nöjer sig med ett intyg och bildbevis! :)

I sådana fall hittar ni mig i Tävlingsledet - det vore något!!! To be continued...

Lista

Blev inspirerad av Therese:

1. Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut?
Jag åkte Tjejvasan.
2. Höll du några av dina nyårslöften?
Ger aldrig några sådana.
3. Fick någon du känner barn?
Ja.
4. Dog någon som stod dig nära?
Nej, tack gode Gud för det.
5. Vilka länder besökte du?
Spanien, Italien och på vägen dit Danmark, Tyskland och Österrike.
6. Är det något du saknade 2010 som du vill ha 2011?
Människan vill väl alltid ha mer av det hon tycker om?!
7. Vilket datum kommer du alltid att minnas?
Kanske inte datumet, men dagen när Spanien vann fotbolls VM och vi var på plats i Spanien. Denna galna glädje…
8. Vad är det bästa som hänt dig under året som gått?
Att familjen ha fått må bra.
9. Vilket var ditt största misstag?
Gjorde nog inga större misstag.
10. Vilket var ditt bästa inköp?
Sommarstugan. Men det återstår förstås att se efter lite utvärdering!
11. Vad spenderade du mest pengar på?
Som enskild grej naturligtvis sommarstugeköpet.
12. Vad gjorde dig riktigt glad?
Att ta mig i mål efter Tjejvasan och naturligtvis alla härliga stunder tillsammans med barnen.
13. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Har varit mer febrig och förkyld än hittills under mitt vuxna liv. Ramlade i längdåkningsspåret och skrapade haka, kind och näsa.
14. Vilka låtar eller artister kommer få dig att tänka på 2010?
VM-låten samt Waka-waka!
15. Mådde du bättre eller sämre under 2010 än vad du gjort tidigare år?
Bättre. Jag har tränat mer.
16. Finns det något du önskar att du lagt mer tid på?
Nej. Försöker leva i nuet, så ingen idé att ångra vad som hänt eller inte hänt.
17. Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på?
Önskar att jag inte tog så illa vid mig av människor som tycker och tänker en massa som de inte har något att göra med.
18. Hur var din julafton?
Den var perfekt! Kul att mamma och pappa överraskade med att komma till kyrkan och lyssna på Sanna när hon sjöng.
19. Blev du kär?
Nej, men jag älskar min man!
20. Vilket program har varit det bästa på tv?
Livet på Lærkevej.
21. Hatar du någon som du inte hatade förut?
Nej, lägger inte energi på att hata.
22. Vilken var den bästa boken du läst under året?
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.
23. Vilken var din största musikaliska upptäckt?
Lyssnar på det mesta och gör numer sällan nya upptäckter.
24. Önskade du dig något som du fick?
Ja.
25. Önskade du dig något som du inte fick?
Kanske, eller också inte. Försöker nog se till att få allt jag vill ha!
26. Vilken var årets bästa film?
Vet faktiskt inte.
27. Vad gjorde du på din födelsedag?
Åkte längdskidor!
28. Vilka var de bästa människorna som du träffade?
Familj & vänner.
29. Hur skulle du beskriva din klädstil?
Har väldigt gärna klänning, även till vardags. Gärna en värmande scarf eller sjal. Är även ett stort fan av underställ!
30. Vad fick dig att må bra?
Familjen och vännerna – och några dagars fasta.
31. Vilken kändis var du mest sugen på?
Har inga våta drömmar om någon! Hade dock gärna blivit inspirerad på längdskidor av ett riktigt proffs! (dock endast när det gäller skidåkning!)
32. Vem saknade du?
Min syster (bor i Umeå) och hennes små barn, alla kompisarna i Spanien.
33. Vilken var din bästa månad?
Alla månader har faktiskt haft sina höjdpunkter, så jag vill inte välja.
34. Finns det något som du skulle kunna ha gjort bättre?
Säkerligen en hel del.
35. Hur kommer nästa år att skilja sig från det här?
Antar att man menar detta året gentemot förra: Det kommer säkert bli färre dagar i utlandet, eftersom sommarstugan gjort entré i våra liv.

Jizerská padesátka

Ja, så heter långloppet som jag avslutade skidresan i Tjeckien med. 25 km i ett par plusgrader. Första gången med klistervalla under skidorna för min del. Kändes att man åkt många mil tidigare i veckan, men stakning och diagonalåkning funkade bra. Värre var det uppför. Benen kändes sega. Dessutom var jag för varmt klädd, så vid första vätskekontrollen gjorde jag ett 5-minuters stopp och såg till att få av mig lite kläder och öppna upp träningsjackan. Tunnare vantar och mössa av gjorde att det kändes mer uthärdligt i den sista backen uppför, 4 km... Var dock en mycket bra genomkörare och nyttig lektion i att jag nu åker så pass snabbt att jag inte behöver oroa mig för att frysa. Tiden blev 1.48.07, vilket jag måste vara oerhört nöjd med, även om det förstås stör mig att jag med mindre kläder och piggare benmuskler enkelt hade åkt 15 minuter snabbare.

Det var en härlig skidvecka i Tjeckien i sällskap av OK Alehof (orienteringsklubben). Alla visserligen kända ansikten sedan tidigare, men nu möjlighet att lära känna alla lite bättre, och vissa riktigt bra. Var riktigt härligt första tre dagarna med ca. 5-8 minusgrader, riktigt snabba spår och fantastisk skidåkning. Därefter väderomslag till runt nollan och på själva tävlingsdagen ca. +2/+4 grader. Blev riktigt tungåkt i spåren, så barnen ägnade sig mest åt pulkarace de sista dagarna, med undantag för lördagen, då de tävlade i Mini-Jizerská. David blev 5:a i sin klass och Sanna 12:a. Riktigt bra med tanke på tävlingens storlek och naturligtvis roligt och spännande att få möta barn från andra länder. Så, nu har alla i familjen förutom Martin gjort internationell tävlingskarriär i skidspåren! Fniss!

Besöket i Tjeckien bjöd på många minnesvärda stunder, men också en och annan nyttig läxa. Att se hur folk fortfarande lever i fattigdom, i dagens Västeuropa, gör att man känner stor ödmjukhet inför hur bra man själv har det. En gammal man kom en morgon dragandes på en släde med två spänner vatten i. Han saknade rinnande vatten i sitt lilla hus och jag antar att dusch inte var och tänka på förrän till våren för hans del! Matlagningen på hotellet var också ett eget kapitel. Jag hade verkligen ställt in mig på enkel kost, efter rapporter från de som var med på resan förra året, men blev faktiskt positivt överraskad över att den mesta maten i sin enkelhet var helt ok. Enkelt var ordet, men vällagat. Fantastiskt att se hur de tog tillvara allting. Inga såser, utan till kyckling och ris serverades buljongen från kycklingen. Av överbliven mat från kvällen innan gjordes nästa dag till lunch en god soppa. Ingenting gick förlorat. Av överbliven havregrynsgröt på morgonen gjorde de på kvällen dessert med grädde, choklad och rom, men då tipsade jag mamman i köket om att man kunde göra grötbullar istället! :)

På hemresan satt hela bussen och snörvlade och själv dras jag också med en förkylning. För lite sömn har dessutom gjort mig extra hängig, så ännu har det inte blivit någon träning på hemmaplan. Kanske imorgon. Det kom ju ny snö i natt, så det är klart att jag längtar ut i spåret igen.

God Jul och Gott Nytt År

Vill bara passa på att önska alla nära och kära en riktigt god och mysig julhelg.

Om inte förr, så ses och hörs vi på det nya året!

Min underbara morgon!

Tisdag kväll och inboxen gästades av ett nytt, helt oväntat uppdrag modell större, med leverans dagen före julafton... Jag som precis hade städat på skrivbordet och tänkt att nu hinner jag både med bokföring och röj i arkivet i god tid innan det blir jul. Satte igång direkt onsdag morgon med avbröts ganska snart av en knackning på dörren. Nu var det ju inte själva jultomten som dök upp, men för mig en minst sagt lika kär vän som på grund av elden i Surte inte kunde ta sig till jobbet och därför kikade förbi på en kopp morgonte. Vet inte hur länge vi blev sittande, söta M, men pratstunden med dig var precis vad jag behövde för att få lite extra inspiration till nya uppdraget. Martin var iväg på kundaktivitet igår och kom hem strax före 4 i natt (gissa vem som ska få ta hand om alla bestyr ikväll och vem som ska krypa upp i sängen med en god bok?!?!!), så det blev många timmar över för arbete igår. Tempot har varit rasande högt och inspirationen har flödat. Har därför kunnat slutföra 5 dagars arbete inom loppet av ca. 2 och känner mig just nu ruggigt nöjd. Blev så exalterad över min framfart att jag helt glömde bort sjukgymnasten nu på morgonen... Fick som tur var lov att komma om en timme istället...

Tyvärr har regnet öst ned under morgonen, så min framfart i längdspåret lär nog bli mer begränsad än den på tangentbordet. Imorgon bär det av mot Småland och där förmodar jag att morgonens nederbörd kommit i form av snö, så självklart får skidorna följa med. Gjorde ett styrkepass i spåret igår kväll. Körde 1 mil stakning på 45 minuter, vilket jag känner mig riktigt nöjd med. Hoppas så att snön ligger kvar i Dammekärr, så att jag slipper avbrott i skidträningen. Känns naturligtvis viktigt för stundande tjejvasan, men inte minst för ryggen som tycks må alldeles prima av dessa rörelser. Hoppas sjukgymnasten är lika imponerad som jag...

Publicerad!

Skickade ett inlägg till Alekuriren och blev, hör och häpna, publicerad! Min ganska kritiska inställning till skolans förre rektor (till idiot!) gjorde nog att jag hamnade på listan över spärrade avsändare och därmed fastnade i tidningens skräppostfilter... Fniss! Kul i alla fall att denna insändare kom med! Hälsn. den omvände "Rebellen"

http://alekuriren.se/veckans/39.pdf - gissar att länken endast kommer att fungera denna veckan - nästa vecka är det ju ny info på sidan 39!

Om materialet tas bort, lyder i alla fall budskapet så här:
På måndagsmorgonen firades traditionsenligt lucia på Nödingeskolan. Bakom lucia, som i år representerades av Sanna Eriksson i 5S, följde en lång rad av tärnor, stjärngossar, tomtar, pepparkaksbarn och små dansande möss.
Den skönsjungande kören ackompanjerades av Lennart Hellberg på dragspel. Programmet var omfattande och bjöd på många klassiska lucia- och julsånger, men också på diktläsning och någon mer nyförfattad sång.
Att det blåser positiva och förnyelsernas vindar på Nödingeskolan märktes tydligt bland både barn och personal, som alla bidrog till denna fina morgonstund.
På bilden syns elever från 5S precis efter andra föreställningen. Från vänster: Hanna Sandberg, Ronja Sandros, Sanna Eriksson, Louise Svensson, Emma Svennungsson, Malin Breifors.

Vår fina lucia

Busiga tomtegubbar!

Luciatåget på väg in, Sanna tätt följd utav Klara. Visst är de lika?!

Efter andra framträdandet: Lucia med sina tärnor. Från vänster. Hanna, Ronja, Sanna, Louise, Emma och Malin.

Smygstart på julen...

Mamma och pappa kom upp ikväll för att inte missa Sanna som skolans lucia imorgon. Överraskade med årets första julbord - blev så sugen på julmat igår, så jag tänkte helt enkelt att varför inte sätta igång omedelbart?! Igår blev det julsenap och julgodis, idag skinka, köttbullar, grånkål och knäckebröd + lite köpt gravad lax och sill (där upphör tyvärr mitt intresse för att vara pysslig!). Blev väldigt lyckat - och gott! Tycker ofta att man sparar allt till juldagarna och när det sedan är dags att äta har jag aldrig någon riktig lust. Blir liksom mätt bara på matoset! Men idag var det riktigt gott - säkert för att vi smygstartade. Om några timmar är det dags att gå upp och förbereda inför lucia. David har lussefirande kl. 07.20 och 08.30 är det dags för stora luciatåget där Sanna blivit lucia. Hon är så förväntansfull och spänd över att gå med levande ljus i håret - återstår att se hur mycket stearin vi har att borsta bort ur håret imorgon kväll...

Önskar er alla en underbar och mysig luciadag.

....några mil till...

...insåg precis att jag inte alls har 477,7 km att slå, utan 518,8 .... Jag åkte visst några mil efter tjejvasan också... För att kunna komma i närheten av det, eller slå det, misstänker jag att det liksom förra året krävs 100 dagar med snö. Men, kanske är det för mycket att hoppas på? Håller tummarna för att kung Bore är här för att stanna!

Framfart i spåret

Kände mig seg igår och beslutade mig redan på eftermiddagen för att ställa in zumban. Tänkte även strunta i skidåkningen, men så fick jag liksom ny energi efter maten. Vallade skidorna med blått, Martin med lila, och så åkte vi upp. Första varvet kändes det som om kroppen och hjärnan inte var riktigt synkade, men på varv 2 kändes det genast bättre. 3:e varvet på 2,5:an gick i rasande fart, även om Martin hade det lite kämpigt med isbildning under skidorna. (Synd att jag inte såg när han ramlade i utförsåkningen!) Blev även 2 varv nere på slingan innan Martin tyckte att vi skulle ge upp för dagen - själv hade jag sådant glid, att jag vid det laget kände att jag gärna hade åkt vidare hela natten! : ) Blev sammanlagt 11 km. När vi mätte 2,5:an visade det sig att den vintertid är drygt 3,2 km (om man åker Görans backe och lilla skogsslingan vid ängen), vilket innebär att jag hittills åkt flera km (kanske t.om mil!) längre än vad jag räknat med. Ska fortsätta mäta sträckorna idag, så att det blir rätt framöver. Kan ju tyckas spela mindre roll, men den som känner mig förstår säkert att jag är ute efter att slå förra årets kilometerantal, vilket slutade på 477,7 Tjejvasan inkluderad. I årets kalander står det just nu 84, så som ni förstår är det många träningspass kvar...